Den uppmärksammade bilden från en skoltoalett delades strax före dådet på fredagen.
Polisen har inte bekräftat att Tiktokkontot är kopplat till den 18-årige man som misstänks för attacken, men har kännedom om kontot och ”kommer att kontrollera uppgifterna”.
Kontot har varit aktivt inom nätrörelsen True crime community (TCC) som lockar till sig människor som intresserar sig för – och hyllar – våldsdåd. Det har också framkommit att användaren lagt upp egna klipp på Tiktok, så kallade ”edits”, där filmer på gärningsmän från skolattacker och massmord figurerar med musik och effekter.
”Normaliseras”
Åsa Erlandsson, journalist på Dagens Nyheter och författare som skrivit boken om skolattacken i Trollhättan, beskriver TCC som en rörelse där skolskjutare och massmördare glorifieras. Till skillnad från tidigare sprids materialet på lättillgängliga plattformar som till exempel Tiktok, snarare än på obskyra nätforum.
– De här miljöerna har alltid försökt att använda skämt och ironi för att kunna uttrycka bestialiska budskap, som att man ska mörda andra människor. I dag finns det helt andra verktyg att föra fram budskapen på, som jag tror bidrar starkt till att fler lockas av det, säger hon.
Som exempel nämner hon klipp av skolmördaren i Trollhättan som redigerats så att han ”dansar” till pålagd musik, något som hon menar kan bidra till att normalisera dåden.
– Jag tror att många som tittar på det här inte riktigt reflekterar över vilken miljö de faktiskt är i, att de är i nätets svartaste hål.
”Extrem våldsfascination”
Enligt Robin Andersson Malmros, forskare vid Segerstedtinstitutet i Göteborg och Akademin för polisiärt arbete vid Högskolan i Borås, är TCC en del av det som kallas för våldsbejakande misantropi.
– Individerna som är en del av de här grupperna delar en extrem våldsfascination, kombinerat med ett generellt hat mot människan och samhället, utan att det finns någon framåtsyftande ideologi, vilket skiljer sig mot andra extrema politiska rörelser, säger han.
Den sociala faktorn i nätmiljöerna kan bli en drivkraft att fortsätta dela material med personer som har samma världssyn, och tillsammans med andra riskfaktorer kan det bidra till en radikalisering, säger han.
– Man kan likna det vid en typ av känslomässig tryckkokare, där man bygger upp en kollektiv identitet tillsammans. Ju mer radikalt innehåll du delar, desto mer likes och uppskattning får du och det i sin tur ger social status. Och det kombinerat med individuella sårbarheter kan leda till att individer tar till våld.