Han har kampanjat för Socialdemokraterna i varje valrörelse sedan 1954. Och nu blir det en gång till. Men bara lokalt i Tyresö i Stockholm, där den före detta statsministern har bott i sextio år.
Det är vemodigt att inte kunna besöka fler platser och träffa partimedlemmar, berättar Ingvar Carlsson.
– Jag orkar inte åka runt längre.
När Carlsson valtalar ihop med den sjuttio år yngre SSU-kollegan Andreas Mattisson ger det honom energi.
– Det ger mig en kick, absolut. När jag går härifrån så känner jag mig ett antal år yngre än när jag kom hit.
Publiken är pensionärer och barnfamiljer som tagit sig till stadsparken i Tyresö i Stockholm.
Innan Carlsson sätter sig ner i den grå fåtöljen ser han till att en partikamrat håller koll på den allsvenska matchen mellan Elfsborg och IFK Göteborg. Den tidigare statsministern är en inbiten Elfsborgsupporter och vill inte missa om det blir mål.
”Växt fram ett hat”
Talet är ett eldigt samtal. Carlsson vill se ett nytt miljonprogram så att unga får bostäder och ett nytt folkhemsbygge som gör att människor kommer närmare varandra.
Borgerliga regeringar har steg för steg monterat ner samhället, säger han.
– Jag känner inte igen Sverige.
Han nämner arbetslösheten, otryggheten och motsättningar i den politiska debatten.
– I stället för respekt så har det växt fram ett hat. På tunnelbanan möter jag människor som säger samma sak. Att de inte känner igen Sverige. Nu ska vi få en regering som gör att vi kan känna igen Sverige, vara stolta över Sverige och bygga ett nytt folkhem som passar dagens moderna krav.
Ingvar Carlsson talar sig varm om invandrares roll i samhällsbygget och tycker att debatten går åt rätt håll när det gäller synen på invandring.
– Nu är det en debatt och diskussion. Och jag tror att den debatten kommer Sverigedemokraterna förlora. De kommer förlora den stort, och de förtjänar att förlora den.
Vill inte ge råd till Andersson
Carlsson var tidigt ute och pratade om vikten av blocköverskridande samarbete. Av rent matematiska skäl för att få ihop en parlamentarisk majoritet, om inget annat.
– Alla partier måste känna och ta ansvar för Sverige och inte bara tänka på det egna partiet.
Men han betackar sig för att ge råd till Magdalena Andersson om kommande regeringsbildning.
– Jag ska inte ge något råd alls. Om man inte är med i partiets ledning, i partistyrelsen, eller i riksdagsgruppen utan sitter som jag utanför år efter år, då blir man ringrostig. Med varmt förtroende överlåter jag till Magdalena att ta sina beslut. Jag vet att hon och hennes medarbetare klarar det galant.