De flesta har sett dem – mediernas digitala valkompasser som på tio minuter ringar in vilka partier som bäst matchar de egna ståndpunkterna i aktuella sakfrågor.
Faktum är att valkompassen gått som en raket sedan det breda genomslaget 2006. Inför valet 2022 hade 63 procent av väljarna gjort minst ett partitest, enligt Valforskningsprogrammets bok ”Väljarna och valet 2022”.
Värdet av kompasserna rankas också högt. I Internetsftiftelsens undersökning Valspecial 2026 svarar hälften (50 procent) att valkompassen blir en viktig informationskälla för dem inför höstens val. Bara partiledardebatter i tv rankas högre (55 procent).
Svårt ringa in
Men om valkompasserna ses som vettig vägledning, hur vanligt är det att utslaget också styr hur man röstar?
Forskarna i Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har djupdykt i frågan hur utbrett det är att ta intryck av testresultaten. De landar i att det är väldigt svårt att ringa in. Partitester går inte att isolera från all annan information som flödar i en valrörelse. Kompassanvändarna röstade heller inte signifikant annorlunda än de som avstod från tester inför valet 2022.
När väljarna själva tillfrågades efter valet 2022 stack gruppen förstagångsväljare ut. Bland dem svarade 72 procent att testet spelade en viss eller stor roll för hur de röstade.
– Det är inte så konstigt, då vi vet att unga i högre grad är mer osäkra på hur de ska rösta och har lägre politisk kunskap, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap och forskare inom Valforskningsprogrammet.
I väljargruppen som helhet svarade en majoritet (56 procent) att partitestet inte spelade någon roll. Men 38 procent svarade att det spelade en viss roll och för sex procent spelade det en stor roll.
Kan ha betydelse
De sex procenten är på marginalen ändå rätt mycket, säger statsvetarprofessor Tommy Möller vid Stockholms universitet.
– Det kan vara ganska avgörande. Det kan ha stor betydelse för valutslaget när det är väldigt jämna val.
Men Tommy Möller, som medverkat i utformningen av TT:s valkompass, tror att partitesterna framför allt spelar en stor indirekt roll, som en politisk intresseväckare.
– Det är viktigt att framhålla kompassernas demokratiska värde. De ökar intresset, de ökar kunskaperna hos väljarna och det valet ska handla om, nämligen sakfrågorna.
Följ gärna Helsingborgs Dagblads övriga valbevakning på hd.se/valet2026. Här granskar, guidar och fördjupar vi oss i en mängd valfrågor i kommunerna i nordvästra Skåne och regionen.
Fakta: Valkompasser
Digitala valkompasser, eller partitester, slog igenom brett i valrörelsen 2006.
Sedan dess har användningen ökat kraftigt. År 2006 uppgav 27 procent av väljarna att de gjort ett eller flera tester. År 2022 hade andelen stigit till 63 procent.
I valkompasserna ställs en rad frågor i aktuella sakfrågor som väljaren ska ta ställning till. Resultatet visar i vilken utsträckning de egna ståndpunkterna matchar med de olika partiernas.
I kompasserna ingår korta bakgrunder och förklaringar.
I årets valrörelse kan väljarna göra till exempel SVT egna valkompasser (på riks- och lokal nivå). Dessa används också av Sveriges Radio.
Även Aftonbladet och TT Nyhetsbyrån har egna valkompasser. TT:s valkompass används av en rad andra medier.
Källor: Väljarna och valet, Göteborgs universitet, samt TT.