Hårt tryck på världshavens flaskhalsar – så påverkas Sverige
Världshavens maritima flaskhalsar – de trånga sund och kanaler som är livsviktiga för den globala handeln – har varit under hårt tryck de senaste åren. Något som märkts i våra svenska plånböcker.
– På sikt kan man väl fundera lite på, ska vi handla så mycket som vi gör över världshaven? säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik.
Under 2026 har världens blickar riktats mot Hormuzsundet i Persiska viken. Sedan USA och Israel attackerade Iran i februari har Iran försökt ta kontroll över den maritima flaskhalsen – genom vilken en femtedel av världens olja och naturgas vanligtvis transporteras.
Färska siffror visar att 90 procent färre fartyg passerar sundet jämfört med innan kriget. I mars och april transporterades nästan ingen olja eller flytande naturgas sundet överhuvudtaget, enligt nyhetskanalen CNBC.
– Det är oroväckande att den civila sjöfarten används som en bricka i det geopolitiska spelet, säger Johan Woxenius vid Göteborgs universitet.
Oro i Röda havet drabbar svenskt gods
Det är inte bara Hormuzsundet som påverkas av konflikter. Även i till exempel Röda havet, med sunden Bab el-Mandeb i söder och Suezkanalen i norr, förekommer oroligheter.
– Det har varit ganska många attacker på fartyg och det har varit besättningsmedlemmar som har dödats. Det drabbar det gods som ska till Sverige, och även exporten. Så det är mera direkt effekt för svenska godsflöden och det godset som vi kommer konsumera här, säger Johan Woxenius.
När flera flaskhalsar påverkas samtidigt tvingas rederier att ändra sina rutter och ta längre resvägar runt kontinenterna, vilket medför både högre bränslepriser och längre leveranstider.
”Ska vi handla så mycket över världshaven?”
Sverige har visserligen en stark betalningsförmåga jämfört med många andra länder som drabbas hårdare av läget på världshaven. Samtidigt har den globala energikrisen fått regeringen att införa ett krispaket och sänka skatten på bensin och diesel med tre kronor.
Vissa e-handelsvaror har också ökat i pris, men mycket av det vi beställer finns redan på plats i ett lager i Sverige eller Europa.
– På sikt kan man väl säga att man kan fundera lite på, ska vi handla så mycket som vi gör över världshaven? Man kanske borde ha lite högre buffertlager för både butiker och för produktionen och man kan också fundera på hur hårt tidsstyrd man ska ha den här logistiken, säger Johan Woxenius.
Se vilka andra maritima flaskhalsar som finns och hur de påverkats av läget i världen i videon ovan.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.