Redan i oktober 2024 konstaterades, i den förre EUkommissionären Mario Draghis rapport, att Europa snabbt tappar i konkurrenskraft på bred front. Inte minst inom Life Science och terapiutveckling, där Europa generellt och Sverige i synnerhet tappar i betydelse inom området kliniska studier
Vi kan inte konkurrera med volym, men vi kan konkurrera i excellens, innovation och unika förutsättningar. Samtidigt står hälso- och sjukvården inför växande utmaningar.
Befolkningen blir äldre, fler sjukdomstillstånd kan behandlas och efterfrågan på vård ökar snabbare än tillgången på kvalificerad personal. En av Sveriges största strategiska tillgångar är därför den omfattande mängd hälsodata som genereras i vården.
Sverige och de sju universitetssjukhusen står nu inför ett avgörande vägval. Europeiska regelverk för hur hälsodata struktureras, lagras och delas har nått en mognad som gör det möjligt att skapa något som tidigare varit tekniskt svårt: ett system där information registreras en gång, används många gånger och kontinuerligt återför kunskap till vården. 2025 bildades SUHA, Swedish University Hospital Alliance, för att stärka samarbetet mellan Sveriges universitetssjukhus inom vård, forskning, utbildning och innovation.
Frågan är inte om Sverige ska delta i utvecklingen – utan om vi ska leda den. Svensk sjukvård bär på en betydande teknikskuld. Under lång tid har IT-system utvecklats där information fragmenteras, dubbelregistreras och sällan kan återanvändas. Samtidigt fungerar dessa system och utgör grunden för dagens vård.
Utmaningen är därför inte att ersätta allt, utan att stegvis bygga en ny infrastruktur kring det som redan finns. Genom att förena klinisk verksamhet och teknikutveckling kan vi skapa ett mer sammanhållet system som genererar större värde för patienter, vård och forskning.
Det avgörande skiftet är att flytta fokus från systemen till informationen. I stället för att varje applikation äger sin data dokumenteras information en gång, strukturerat och enligt internationella standarder. Därefter kan den återanvändas för forskning, kvalitetsutveckling, uppföljning och bättre beslutsstöd utan att registreras på nytt.
Detta är inte en avlägsen vision. Omställningen pågår redan i delar av Europa, och Sverige och de svenska universitetssjukhusen har goda förutsättningar att ta en ledande roll.
Potentialen ligger i en kontinuerlig lärandeloop. Strukturerad dokumentation i patientmötet skapar data av hög kvalitet som kan analyseras för att identifiera vad som fungerar bäst. Resultaten omsätts i ny kunskap och förbättrade arbetssätt som återförs till vården och kommer nästa patient till del.
Det handlar därför inte främst om ett ITprojekt, utan om ett nytt sätt att knyta samman vård, forskning och kunskapsutveckling. Framgång kräver att utvecklingen sker där teknik och klinisk verksamhet möts. Sveriges sju universitetssjukhus har en särskild roll i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, i skärningspunkten mellan klinisk vård och avancerad forskning.
Här finns kompetens inom medicin, teknik, juridik och ekonomi samlad i samma miljö. Universitetssjukhusen är inte bara stora datakällor utan naturliga utvecklingsmiljöer för nästa generations hälsoinformation. Genom sina forsknings- och utvecklingsuppdrag kan de omsätta data till ny kunskap och medicinska genombrott.
European Health Data Space (EHDS) skapar förutsättningar för säker och effektiv delning av hälsodata i Europa. Men EHDS får inte reduceras till en fråga om sekundäranvändning av data för forskning och analys. För att skapa verkligt personcentrerad vård måste information från flera källor – kliniska, biologiska och patientgenererade – kunna sammanföras till en helhetsbild av individens hälsa.
Därför börjar EHDS i vårdmötet. Det är där informationskvaliteten avgörs och där värdet antingen skapas eller går förlorat. Sverige har kunskapen, forskningstraditionen och de kliniska miljöerna. Tillsammans kan universitetssjukhus, akademi, näringsliv, civilsamhälle, regioner, myndigheter och regering positionera Sverige som en ledande nod i Europas hälsodatasystem.
För att lyckas krävs en informationscentrerad modell där data registreras en gång och är oberoende av enskilda system och organisationer. Det förutsätter gemensamma standarder och plattformar som kan hantera, koppla samman och analysera stora mängder hälsodata.
Det krävs också tydligare nationell samordning, strukturer för att utvärdera och införa nya diagnostiska metoder och AIstöd samt nationella testbäddar kopplade till universitetssjukvården. Därtill behövs långsiktig finansiering av klinisk data och analysinfrastruktur samt incitament som främjar prevention och tidig diagnostik.
Om vi tar vara på denna möjlighet kan Sverige gå från en reaktiv och fragmenterad vård till en proaktiv, sammanhållen och precisionsinriktad sjukvård där patientens behov står i centrum.
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset
Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset
Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör, Region Östergötland
Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västerbotten
Boubou Hallberg, sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Björn Ekmehag, förvaltningschef, Skånes universitetssjukhus
Martin Gunnarsson, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Örebro län