Nu börjar regeringen och utrikesförvaltningen att skriva Kyjiv i stället för Kiev. Kommer namnbytet att slå igenom även hos medierna och allmänheten? Förmodligen, skriver Språktidningens Anders Svensson.
Kyjiv i stället för Kiev. Den ändringen tillkännagav nyligen utrikesminister Maria Malmer Stenergard. ”En liten språklig förändring men en tydlig markering om att Sverige står på Ukrainas sida”, förklarade hon på Facebook om skiftet som gäller utrikesförvaltningen, regeringen och Regeringskansliet.
Än så länge dominerar Kiev i svenska medier. Men det är troligt att regeringens vägval kommer att bidra till att även medierna – på samma sätt som när Vitryssland blev Belarus – går över till Kyjiv.
Kiev har använts i svenskan i århundraden. Den stavningen utgår från det ryska namnet Киев medan staden på ukrainska skrivs Київ som blir Kyjiv på svenska. Men om ryskans Киев skulle försvenskas i dag skulle resultatet bli Kijev. Förklaringen är en moderniserad translitterering – den metod som används för att överföra ord från ett teckensystem till ett annat. Kiev fungerar i svenskan som en exonym – en namnform som likt Köpenhamn, Bryssel och Venedig inte förekommer i källspråket.
När Ryssland i februari 2022 inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina fick namnfrågan ny aktualitet. I Sverige var språkvården principiellt positiv till ett byte till Kyjiv eftersom det skulle gå hand i hand med hur exempelvis ukrainska personnamn hanteras i svenskan. Men ett skifte samtidigt som staden stod i centrum för nyhetsrapporteringen kunde leda till förvirring. Därför ville språkvården avvakta.
Nu är kriget inne på sitt femte år. Många har nog blivit bekanta med olika skrivsätt som förekommer i både svenska och internationella medier. I Sverige skriver Omni till exempel Kyiv – en translitterering som utgår från engelskan och som är den form för det latinska alfabetet som Ukraina förespråkar. I Språktidningen tog jag för ett par år sedan beslutet att gå över till Kyjiv. Hittills har det föranlett noll frågor från läsarna. I kölvattnet av Maria Malmer Stenergards besked har även några medier och åtskilliga enskilda skribenter valt Kyjiv.
Från ukrainskt håll är frågan politiskt laddad eftersom skrivsättet Kiev förknippas med Ryssland. Det är också den symboliken Maria Malmer Stenergard använder för att motivera bytet. Hon har dock ingen formell makt över språket utanför regeringssfären. Det är alltså upp till var och en att välja stavning.
Ur ett svenskt perspektiv finns argument åt båda håll. Där Kiev är etablerat sedan länge går Kyjiv i linje med hur andra typer av ukrainska namn hanteras. Men i namnfrågor är det ofta tidsandan som fäller avgörandet. Därför talar framtiden ändå för Kyjiv.
Frågor om språket
Byvind och vindby är inte synonymer
Jag har flera gånger hört SMHI använda ordet byvind när de menar vindby. Är det samma sak?
Matti
Svar: Byvind och vindby avser olika saker, och båda termerna behövs för att kunna vara precis inom meteorologins fackspråk. Enkelt kan man säga att byvinden anger styrkan i en vindby.
En vindby kan beskrivas som ”kortvarig avvikelse hos vindhastigheten från dess medelvärde”. Det är alltså ett uttryck för tillståndet när vinden plötsligt och kortvarigt ökar i styrka.
Byvind kan beskrivas som ”medelvärdet av vindhastigheten under 3 sekunder”, till exempel 34,6 meter per sekund. Byvinden ger information om hur vinden varierar med tiden.
En förklaring till att byvind och vindby i vissa sammanhang råkar användas synonymt kan vara att de är tätt sammankopplade med varandra. Särskilt knivigt kan det kanske bli för personer, som inte kan detaljerna i meteorologins fackspråk, att förlika sig med termen byvind med tanke på efterledet -vind som i den allmänna språkförståelsen kopplas ihop med att det blåser, och inte så mycket med ett mätvärde.
Karin Webjörn
Skadegörelse är svensk standard
Jag trodde länge att det heter skadogörelse, men detta finns inte upptaget i ordböckerna, utan det verkar vara skadegörelse som gäller. Dock ger en sökning på ordet skadogörelse ändå en del träffar, bland annat från tidningar. Vad beror detta på?
Caroline
Svar: Normalt används fogevokalen e i nutida sammansättningar som börjar på skada: skadefri, skadegörelse, skadestånd. Men många andra substantiv som slutar på a får fogevokalen o – kyrka, kyrkosång; lycka, lyckopeng – så det är inte konstigt att du tycker att skadogörelse låter bra. Om man söker på ordet i en mediedatabas får man också ett tiotal träffar, men det är alltså skadegörelse som är standardvarianten som nämns i ordböcker och som är den absolut vanligaste formen.
Linnea Hanell
Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Har du också en språkfråga? Hitta svaret i Språkrådets frågelåda: frageladan.isof.se