INSÄNDARE. Nu när det är valår finns ett gyllene tillfälle för våra politiker att visa att personcentrerad vård är mer än vackra ord. Följ patientlagen och se till att våra rättigheter tillgodoses, skriver ärftligt hjärtsjuka Susanna Eriksson Lindberg.
En studie från Göteborgs universitet visar att patienter med hjärtsvikt eller lungsjukdomen kol får en bättre livskvalitet genom personcentrerad vård – dessutom till en lägre kostnad. Patienterna hade en långsammare försämring av livskvaliteten, färre vårddygn på sjukhus och färre sjukskrivningar.
Andra studier visar att detta gäller för alla patientgrupper, särskilt personer med kroniska sjukdomar. Det är ändå fortfarande en lång väg kvar innan personcentrerad vård är en självklar del av svensk hälso- och sjukvård.
Personcentrerad vård innebär att vården utgår från den enskilda människan, inte enbart från sjukdomen. Patienten är en aktiv partner i sin vård och deltar i beslut utifrån sina behov, resurser, önskemål och sin livssituation. Genom ett nära samarbete mellan patient och vårdpersonal skapas en vård som är individuellt anpassad och som främjar delaktighet, respekt och trygghet.
Jag är patient sedan 25 år tillbaka på grund av den genetiskt ärftliga hjärtmuskelsjukdomen LMNA-dilaterad kardiomyopati och har många gånger mött motstånd när jag velat vara delaktig i min vård. Enstaka vårdmedarbetare har dock förstått vikten av delaktighet, velat lyssna och tagit sig tid att involvera mig.
Det har betytt oerhört mycket. För att kunna vara delaktig behöver man få information. Alltför ofta har jag känt mig som en ”besvärlig” patient när jag bett om information, efterfrågat provsvar eller velat delta i vårdplanering, operationsplanering och beslut.
På vissa håll inom vården har ledningsgrupper och vårdutvecklare påbörjat diskussioner och projekt om personcentrerad vård. Men risken är att detta bara blir ännu ett projekt som kommer ”uppifrån” och som den redan hårt pressade personalen förväntas sätta sig in i. För att förändringen ska lyckas krävs tid för utbildning, ett tydligt ledarskap och resurser för implementering.
Som patient är man beroende av vården. Man befinner sig i ett underläge och är sårbar. Då krävs både mod och ork för att stå upp för sin rätt att vara delaktig.
Personcentrerad vård ger inte bara bättre livskvalitet, utan räddar liv, ökar patientsäkerheten och samtidigt bidrar till en bättre arbetsmiljö för vårdens medarbetare.
Ändå är det oerhört svårt att införa personcentrerad vård i svensk hälso- och sjukvård, trots att patientlagen, som trädde i kraft 2015, betonar patientens rätt till information, delaktighet och självbestämmande. Man kan fråga sig varför utvecklingen går så långsamt.
Omfattande förändringar krävs. Vården präglas fortfarande i hög grad av hierarkiska strukturer och en stark tystnadskultur. Jag upplever ofta att förtroendet mellan ledning och medarbetare är svagt. Det finns ett missnöje och ibland även en bitterhet som sällan kommer upp till ytan.
För att personcentrerad vård ska bli möjlig måste relationen mellan ledning och medarbetare präglas av god kommunikation, samarbete och ömsesidig tillit. Om inte den relationen fungerar blir det också svårt att skapa den tillitsfulla relation mellan patient och vårdpersonal som personcentrerad vård bygger på. Det krävs dessutom en genomgripande kulturförändring där patienten ses som en resurs och en självklar samarbetspartner i vården.
Nu när det är valår finns ett gyllene tillfälle för våra politiker att visa att personcentrerad vård är mer än vackra ord. Den forskning som finns visar tydligt att den leder till bättre livskvalitet för patienterna samtidigt som den kan minska vårdens kostnader. Nu behövs politiska beslut som ger vården förutsättningar att fullt ut införa personcentrerad vård och säkerställa att patientlagens intentioner blir verklighet.
Jag hoppas att alla berörda aktörer – politiker, vårdgivare, beslutsfattare, chefer, vårdpersonal, forskare och patientorganisationer – tillsammans verkar för att personcentrerad vård blir en självklarhet i svensk hälso- och sjukvård och att patientens rättigheter enligt patientlagen tillgodoses.
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare