”Vi avböjer intervju”.
Vänsterpartiet, Trygg-Hansa, Sverigedemokraterna, H&M, Länsstyrelsen i Norrbotten – listan på dem som inte vill medverka när de granskats av Kalla fakta eller andra grävredaktioner kan göras lång. I stället svarar de skriftligt, inte alls, eller vänder sig till nyhetsredaktioner vars reportrar och programledare är mindre pålästa.
Ibland kombinerat med ”skjut-budbäraren”-attacker. Den som tror på demokratin måste också acceptera journalistikens granskande roll där den som har makt ska tåla frågor och ställa upp på intervjuer. Men vi granskande redaktioner har mer sällan rannsakat oss själva. Finns det saker vi gör inför och under intervjun som bidrar till att makthavare väljer att inte sätta sig ned framför kameran?
För att se saken ur den granskades perspektiv har vi kontaktat personer som företräder bolag och organisationer i kris- och mediehantering. Flera moment återkommer som problematiska:
• Den ansvarige erbjuds ofta intervju alldeles för sent – vilket bidrar till känslan av att storyn redan är spikad och att möjligheten att bidra med förklaringar och perspektiv är lönlös.
• Ansvarsintervjun upplevs som ett möjligt bakhåll där man inte känner till allt som ska tas upp och där nya fakta eller videoklipp kan dras ur hatten med kameran rullande.
• Ansvarsintervjun blir en del av reportagets dramaturgi där ”skurken” ställs till svars på slutet. Det här skapar osäkerhet. Och osäkerhet föder tystnad.
Därför inför vi nu på Kalla fakta en policy för ansvarsintervjuer med tydliga spelregler. I vår nya policy åtar vi oss bland annat:
• Att så långt möjligt höra av oss i ett tidigt skede för att ha en dialog med den som blir granskad som en del av vår research.
• Att vara fullständigt transparenta med vad intervjun ska handla om och innehållet i granskningen.
• Att intervjun inte ska innehålla några överraskningar. Om vi avser visa upp dokument eller bilder kommer vi att vara öppna med det innan och erbjuda en paus i intervjun för att personen ska kunna ta del av materialet i lugn och ro.
• Att ge möjlighet efter intervjun att ha synpunkter och vid behov korrigera saker för att ge en saklig och rättvis bild.
Mycket har vi gjort tidigare, men ibland har det brustit. Vi har ibland hört av oss för sent. Och vi har ibland varit onödigt hemlighetsfulla med vad intervjun ska handla om. Resultatet blir en negativ spiral: makthavare blir mer ovilliga – och journalister håller korten ännu närmare kroppen.
Hela Kalla faktas redaktion har under våren deltagit i arbetet med policyn för att den ska vara förankrad internt. Parallellt har vi testat den i skarpt läge. När vi nyligen granskade den svenska betaljätten Klarnas agerande som betalningsförmedlare åt blufföretag förväntade oss det vanliga svaret - att företagets vd Sebastian Siemiatkowski skulle tacka nej till att ställa upp. Men han sa ja. Vi vill tro att vår öppenhet och transparens inför intervjun bidrog till det beslutet.
Vi vill att intervjun ska upplevas som förutsägbar och professionell – inte som ett bakhåll. Då minskar incitamenten att gömma sig bakom fega PR-strategier som i längden skadar både förtroendet och möjligheten till förändring hos den som granskas.
Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare Kalla fakta och TV4 Nyheterna
Jonas Alsgren, redaktionschef Kalla fakta