← Alla nyheter

Dagens Industri · 1 tim sedan Ekonomi

Episurf slopar verksamhet efter kritiserad Batljanaffär

Episurf bytte epitet och inriktning efter en kritiserad affär med den skuldsatta fastighetsprofilen Ilija Batljan. Nu ska bolagets tidigare kärnverksamhet avvecklas.

Episurf slopar verksamhet efter kritiserad Batljanaffär

Episurf bytte epitet och inriktning efter en kritiserad affär med den skuldsatta fastighetsprofilen Ilija Batljan. Nu ska bolagets tidigare kärnverksamhet avvecklas.

AL

Axel Lundqvist

Text

Medicinteknik- och fastighetsbolaget Episurf EPIS B -4,22%Dagens utveckling ska avveckla den förstnämnda verksamheten. Det berättar bolaget i ett pressmeddelande på lördagskvällen, efter en process där det har övervägt en avknoppning.

”Bolaget bedömer att en försäljning eller avknoppning av verksamheten i dess nuvarande form skulle kräva en längre process och betydande resurser”.

Istället ska det försöka sälja patent och andra immateriella rättigheter.

”Vi ser fortsatt ett värde i teknologin och patentportföljen, men bedömer att nästa utvecklingsfas bäst drivs av en större industriell aktör”, säger vd Jens Andersson i pressmeddelandet.

Bolaget tror att avvecklingen kommer att ge en positiv effekt på resultatet från och med andra kvartalet nästa år och att det löpande kommer att minska dess rörelsekostnader.

I och med avvecklingen påskyndar bolaget transformationen till ett renodlat fastighetsbolag.

Det tvära kastet in i fastighetssektorn följde på en invecklad affär där Episurf köpte en portfölj med fastigheter och obligationer av storägaren Ilija Batljan. Det tillät också Ilija Batljan att ändra villkoren på den del av fastighetsprofilens stora lån som obligationerna gällde. Det har emellertid förkastats som en ”skenaffär” av kapitalförvaltaren Agenta, som företräder investerare med exponering mot det lånet.

Innehåll från Bain & CompanyAnnons

Chefer som inte använder AI bromsar organisationen

AI skärper kraven på morgondagens ledare. Det räcker inte längre att fatta beslut och peka ut riktning. Enligt Anna Månsson, partner på managementkonsultbolaget Bain & Company, måste chefer också kunna använda AI för att fatta snabba beslut under osäkerhet, våga anpassa organisationen och få människor med sig – och veta vilka styrkor de själva, och teamet runt dem, faktiskt besitter.

Chefskap har traditionellt byggt på styrning och tydliga beslutsvägar. I takt med att teknikskiften förändrar organisationer kan chefen inte längre sitta på alla svar.

– Hierarkierna blir svagare och då räcker det inte att peka med hela handen, säger Anna Månsson, som i över 20 år har arbetat med strategi, omställning och ledarskapsfrågor för stora bolag i Sverige, övriga Europa, USA och Asien.

– Hur man leder i osäkra och snabbföränderliga tider står högt på agendan hos många företag just nu, säger hon.

– Framtidens toppchefer försöker inte vara bäst på allt. De känner sina egna styrkor, är ärliga med sina begränsningar och samlar rätt team runt resten – det är där det moderna ledarskapet börjar, säger Anna Månsson.

Men att våga agera snabbt får inte betyda att tappa riktningen.

– Det viktigaste är att kunna hålla huvudet kallt när det går fort. Vi kallar det centrering – att ta en kort paus mellan det som händer och hur du reagerar, så att du kan agera i stället för att reagera, säger hon. En ledare som klarar det kan gasa snabbt utan att tappa kursen, eftersom man hinner väga in både målet och människorna innan man bestämmer sig.

AI avgörs inte av tekniken – utan av förändringsviljan hos ledare

Chefer som håller fast vid gamla arbetssätt riskerar att bromsa omställningen och få sämre utväxling på både teknik och kompetens, konstaterar Anna Månsson.

– Vi går mot ett arbetsliv där människor och AI arbetar allt tätare tillsammans. De som lyckas har färre låsningar, större nyfikenhet och vågar tänka friare, säger hon.

– Många chefer behandlar fortfarande AI som en teknikfråga och låter utvecklingen drivas av IT-avdelningen. Men AI är i första hand en ledarskapsfråga. De ledningsgrupper som lyckas kombinerar tekniken med mänskligt omdöme och förmågan att få människor med sig; de som inte gör det fastnar i pilotprojekt, säger hon.

– Man måste förstå vad som står på spel. AI-arbetet är något som både dagens och morgondagens ledare måste få rätt. För vissa bolag kan det i längden handla om ren överlevnad.

AI kräver ledarskap – inte bara IT-budget

Trots stora förväntningar har många företag svårt att få ut affärsnytta av AI. En undersökning från Bain visar att 80 procent av vd:arna är missnöjda med vad satsningarna hittills har levererat.

– Problemet är sällan brist på visioner, utan genomförandet. Arbetet fastnar ofta i pilotprojekt, men bara 20–30 procent av värdet ligger i tekniken. Resten avgörs av hur väl den införs i verksamheten.

Anna Månssons råd till ledare är att avsätta tid för AI varje vecka. När chefer själva använder tekniken blir det lättare att få genomslag i organisationen. Annars riskerar AI-arbetet att stanna vid enskilda initiativ.

– De bolag som rör sig snabbast är ofta de där vd:n själv lägger minst 20 procent av sin tid på AI-frågor. När vd:n engagerar sig på riktigt blir det också lättare att förstå var tekniken kan skapa konkret värde och få den att göra verklig skillnad i verksamheten.

Läs hela artikeln hos Dagens Industri →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.