Efter bion pratar min tonårsson och jag om vilken av de valreklamfilmer som visades före The Odyssey som var den bästa. Vi ska tänka bort vilket partiet är och vad det driver för politik, bestämmer vi. Bara: Vilken lär fungera bäst?
För min del sticker två ut. Moderaterna i Region Skåne, där regionstyrelseordförande Carl Johan Sonesson sitter bakom sitt skrivbord iförd skjorta och hängslen; en pamp, men en som ser ut att få saker gjorda. Och Sverigedemokraterna, där hemmafilmer på Jimmie Åkesson som barn, tonåring, vuxen varvas med budskap om att Sverige borde bli som det en gång var.
För jag håller ju med SD. Sverige borde blir mer som Sverige, igen. Bara inte på det vis som Åkessons parti vill.
I fredags eftermiddag, inte långt efter nyhetsflashen om att en person beväpnad med svärd hade skadat flera personer på en skola i Fagersta, kom ett tips. En länk till ett konto på Tiktok, där det tidigare under dagen hade lagts upp en bild från en skoltoalett med ett svärd inuti ett gitarrfodral. Ett konto som i övrigt var fullt med våldshyllande klipp – från Anders Behring Breiviks massaker på Utøya, Rickard Anderssons massmord i Örebro, Anton Lundin Petterssons svärdattack i Trollhättan och incelextremisten Elliot Rodgers attack i Kalifornien 2014, där flera kvinnor dödades.
Ett antal av inläggen hade dessutom taggar kopplade till nätfenomenet ”true crime community”, samma som enligt Helsingborgs Dagblad och stiftelsen Expo kan kopplas till knivdådet mot en femårig flicka i Helsingborg i mitten av juli.
Nu misstänks personen bakom kontot på Tiktok, en artonårig kille, ha förverkligat sina idéer, gått in på gymnasieskolan Brinellskolan i Fagersta, dödat en sjuttonårig tjej och skadat tre andra innan han greps av polis.
För att han också ville bli idoliserad? För att han var ”lite skum”, som det nu beskrivs; var mobbad, hade en tuff uppväxt, mådde psykiskt dåligt? Blev radikaliserad online?
De frågorna kräver svar. Och här kommer det faktum att 18-åringen fortfarande lever, inte tog sitt eget liv eller sköts till döds av polis, förstås vara till stor hjälp. I Örebro lever offer och anhöriga fortfarande i ovisshet om Rickard Anderssons egentliga motiv.
Ändå är det ju ofattbart. En tonårstjej går till skolan en vacker augustidag, en av terminens första, och kommer aldrig mer hem – för att någon annan har bestämt det. Till radion säger en av skolans lärare, vid minnesplatsen utanför skolan:
”Det är ju ett barn, en flicka. Med henne försvinner nu en hel värld runtomkring henne som hon kunde ha varit med i, som hon hade rätt till. Jag har mitt eget lilla ljus, ett doftljus … jag vet inte, men jag tog det, som ska vila på en liten fin tallrik. Hon var en jättefin tjej.”
Vad gör det här med oss?
Statsminister Ulf Kristersson (M) meddelade snabbt att lördagens sommartal var inställt; övriga partiledare som skulle ha valtalat under helgen – Magdalena Andersson (S), Nooshi Dadgostar (V) och Simona Mohamsson (L) – likaså.
För valrörelsen kan ju inte fortgå som vanligt.
Men det kan inte heller Sverige. I Malmö väcker händelsen minnet till liv av de mördade lärarna på Latinskolan, i Eslöv och Kristianstad påminns människor om skolattackerna där. I Fagersta kommer den 21 augusti under lång tid vara en sorgedag.
Och på måndag ska elever runt om i landet tillbaka till en vardag i skolan. Kan de känna sig trygga där? Trots låsta skolor och övningar i pågående dödligt våld sker ju dessa attacker – i det här fallet har dessutom intentionen varit synlig online; kontot på Tiktok hade mer än 3 000 följare, där många kommentarer uppmuntrade till just detta våld.
Ja, Sverige borde bli mer som Sverige. Fast som i ett land där det inte är normalt att unga män – som det nästan uteslutande handlar om – matas med misogyni, med att hata ”de andra” eller lockas med ilska över upplevda oförätter.
På Pågatåget häromdagen hamnade jag mittemot två killar som skulle rösta för första gången och som uppsluppet talade med varandra om att Markus Allard, den fascistlutande populisten som vill in i riksdagen med sitt Örebroparti, är så bra – just eftersom han är så gränslöst arg.
Allard, vars beteende i Örebros kommunfullmäktige, där han suttit i åtta år, beskrivs så här av kommunstyrelsens ordförande John Johansson (S):
”Det har hänt att människor brustit i gråt. Han har härmat folk, utseendehånat folk, betett sig illa och kallat folk för, jag vill inte citera … men han använder extrema ord och beskriver politiska motståndare på ett väldigt nedvärderande sätt.”
Allard, vars klipp med utbrott mot allt och alla också delats på Tiktok av artonåringen i Fagersta, och som vissa opinionsmätningar visar har en reell chans att ta en riksdagsplats.
På lördagen besökte statsminister Ulf Kristersson och Socialdemokraternas Magdalena Andersson Fagersta tillsammans, och Kristersson har dessutom kallat samman alla partiledarna för ”en gemensam genomgång av läget”.
Det kommer att komma önskningar om samling och enighet, krav på att inte förhasta sig och hopp om lärdomar.
Men det är för lite, för sent i ett land där anständigheten har övergetts. Där de förment vuxna i rummet visar vägen för de unga genom att titta bort när andra spyr ur sig hat, och människor och grupper förnedras för billiga politiska poänger.
Ska vi någonsin komma ur det är det dags för dem som vill se något annat att säga ifrån.