Trumps märkliga räntesvar: ”Kan sätta in militären”
Finansministern Scott Bessents accelererade återköp av långfristiga statsobligationer var inte tillräckligt för att pressa tillbaka de höga amerikanska räntorna.
Nu säger president Donald Trump att man inte utesluter att ”sätta in militären”, i ett märkligt svar till Fox News.
Téa Ginolin
Text
Efter att den amerikanska 30-årsräntan nått sin högsta nivå sedan 2007 meddelade finansministern Scott Bessent att finansdepartementet skulle fördubbla sina återköp av långfristiga statsobligationer, i ett försök att pressa räntorna igen. I praktiken växlas långa obligationer mot korta.
Bessents ingripande i obligationsmarknaden har väckt starka reaktioner.
I ett klipp från Fox News säger president Donald Trump att han inte var inblandad i interventionen, utan att Bessent själv ville agera.
Presidenten framhåller samtidigt att finansministern har en ”väldigt god känsla för obligationer och räntor”.
Sedan Bessents uttalande om återköp av obligationer har räntorna fortsatt upp. När en reporter frågar Donald Trump om det planeras ytterligare åtgärder, ger presidenten ett märkligt svar:
”Vi har många typer av interventioner. Det där är en av dem, men den yttersta formen av intervention är vår militär.”
”Om vi måste använda den kommer vi att göra det”, fortsatte han.
Bessents ingripande har även väckt oro för dollarn, vars långsiktiga värde kan komma att betvivlas när staten försöker hålla räntorna låga trots stora budgetunderskott.
Det varnar bland annat Goldman Sachs tidigare valutastrategichef Robin Brooks för i en artikel publicerad på plattformen Substack:
”Marknaderna är redo för att en urholkning av dollarns värde ska ta fart igen och – som Japan visar – kan det vara nästintill omöjligt att stabilisera en valuta när den väl hamnat i en devalveringsspiral. USA leker med elden med dessa återköp.”
Innehåll från Société GénéraleAnnons
Därför lockar optionens enklare kusin svenska sparare
I USA är optionshandel en självklar del av många privatinvesterares verktygslåda. I Sverige har i stället warranten vuxit fram som ett mer tillgängligt alternativ. – Warrenten har flera av optionens egenskaper, men en enklare struktur, säger Joakim Sandén på Société Générale.
Den amerikanska optionsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren. På flera stora investeringsplattformar är optionshandel i praktiken standard, och för många privatinvesterare är det lika naturligt att köpa en köpoption som att köpa en aktie.
I Sverige ser det annorlunda ut. Visserligen finns en etablerad optionsmarknad även här, men den är betydligt mindre än den amerikanska. För många privatinvesterare är det dessutom ett relativt stort steg att börja handla standardiserade optioner, eftersom handeln normalt kräver ett särskilt derivatavtal med mäklaren. Det är här warranter kommer in i bilden.
För den som tittar på avkastningsprofilen är skillnaderna faktiskt mindre än många tror. En warrant fungerar i grunden som en option. Båda ger investeraren möjlighet att ta position för stigande eller fallande marknader, båda har ett lösenpris och ett förfallodatum och båda påverkas av faktorer som underliggande pris, volatilitet och återstående löptid.
Rent matematiskt värderas de dessutom på samma sätt. Men strukturen skiljer sig åt. En standardiserad option är i grunden ett kontrakt mellan marknadsaktörer. En warrant är istället ett värdepapper som ges ut av en bank och som handlas direkt på börsen, ungefär som en aktie eller ett certifikat.
– Man kan säga att en warrant är en förpackad option. Investeraren får tillgång till samma grundläggande egenskaper som i en option, men i ett format som är enklare att handla för många privatsparare, säger Joakim Sandén, Vice President Public Distribution International på Société Générale.
Eftersom warranter är börsnoterade värdepapper som ges ut av en emittent finns det en motpartsrisk, och därför är det bra att känna till emittentens kreditvärdighet.
En annan skillnad är att warranter normalt är kontantavräknade. Investeraren får därför aldrig någon leverans av den underliggande tillgången, utan endast ett kontant belopp motsvarande warrantens värde på slutdagen.
För många investerare är det just tillgängligheten som är avgörande. Warranter kan köpas och säljas direkt via de största svenska nätmäklarna, utan särskilda derivatavtal, och kan dessutom förvaras på ett investeringssparkonto (ISK).
Varför använder investerare warranter? – Den främsta anledningen är oftast hävstången. Med en relativt liten kapitalinsats kan investeraren få en betydligt större ”nominell” exponering jämfört med en direktinvestering i den underliggande tillgången. Men hävstången fungerar åt båda håll och hela den investerade summan kan gå förlorad om marknaden går i fel riktning, säger Joakim Sandén.
Warranter används också för att ta position på fallande marknader eller för att skydda befintliga innehav mot kursnedgångar (s.k. ”hedgning”).
Hur hittar man rätt bland alla produkter? – Warranter kan vid en första anblick ha ganska svårbegripliga namn, men börsnamnet ger faktiskt en snabb överblick över produktens viktigaste egenskaper. Våra warranter känns igen på bokstäverna SG i produktnamnet. På warrants.com finns dessutom utbildningsmaterial och verktyg som hjälper investerare att hitta produkter utifrån olika marknadsscenarier, säger Joakim Sandén.
Disclaimer: Kom ihåg att investeringar både kan öka och minska i värde. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Investerare kan förlora det insatta kapitalet.
Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Société Générale och ej en artikel av Dagens industri