Sveriges åtaganden i Nato pressar Försvarsmakten.
P7 i Revingehed behöver avlösning i Lettland. Samtidigt har den nya Natostyrkan FLF Finland svårt att rekrytera soldater.
Sveriges åtaganden i Nato pressar Försvarsmakten.
P7 i Revingehed behöver avlösning i Lettland. Samtidigt har den nya Natostyrkan FLF Finland svårt att rekrytera soldater.
Försvarsmakten har fått flera personalslukande uppgifter efter Natointrädet – och det påverkar de anställda, enligt facket.
– Jag upplever att alla tre försvarsgrenar går tungt, säger Stefan Morin, ordförande för Officersförbundet.
Flygvapnet, marinen och armén har de senaste åren deltagit i flera Natooperationer. Samtidigt ska deras organisationer växa och hantera ett instabilt säkerhetsläge, där det militära hotet mot alliansen kommer från Ryssland.
– Det är en intensiv period. Vi balanserar med de resurser vi har för att få så mycket effekt som möjligt, säger Niklas Tornesjö, stabschef på arméstaben.
P7 i skånska Revingehed har de senaste två åren skickat 600 soldater till Natos försvarsstyrka i Lettland. Här behövs tillfällig avlösning, och därför kommer jägare från K3 att bli det svenska bidraget till Lettland våren 2028.
Marcus Nilsson, kommunikationschef på P7, uppger att en orsak är att förbandet ska byta ut sina tunga fordon.
– Det är en stor anledning. Sedan blir det en andningspaus för våra officerare också, säger Marcus Nilsson.
P7 har uppfyllt Natos behov i Lettland med ett så kallat mekaniserat förband, alltså tunga vapensystem, som Stridsfordon 90 och Stridsvagn 122.
Jägarna från K3 har inte den typen av vapen. De är snabbrörliga, med lätta fordon, och ska strida till fots.
– Ändringen av förbandstyp har skett i dialog med Nato och berörda nationer. Vi skulle inte skicka ett förband som inte löser uppgifterna, säger Niklas Tornesjö på arméstaben.
Armén ska också sätta upp den nya Natostyrkan FLF Finland med en stab i Rovaniemi och soldater som placeras i Boden.
Men FLF Finland har haft svårt att dra till sig personal. I dagsläget har man ungefär 300 soldater. Den siffran hoppas chefen Daniel Rydberg kunna dubblera till 2028 för att sedan öka den ytterligare.
”Rekryteringen är fortsatt en utmaning, men utvecklingen går åt rätt håll”, skriver han i en kommentar till DN.
Stefan Morin på Officersförbundet tycker att läget för FLF Finland är ett symptom på något som staten borde ta tag i: möjligheten att locka med högre löner och bättre villkor.
– Man lyckas inte rekrytera till Boden för man har inga verktyg att jobba med. Alltså monetär attraktion eller andra saker som gör att man väljer att ta en anställning, säger Stefan Morin.
Försvarsmakten har efter Natointrädet i mars 2024 deltagit i flera uppdrag.
Forward land force Lettland, FLF Lettland, sedan 2025, minst fram till 2030.
Baltic Sentry, Natos pågående övervakning av Östersjön.
Air Policing, luftrumsövervakning i Polen och på Island.
Sverige ansvarar även för att sätta upp FLF Finland, en ny styrka som ska kunna strida på Nordkalotten. Frankrike kommer att bidra med soldater, fler bidrag väntas senare.