En person dödades och flera skadades vid svärdattacken på Brinellskolan i Fagersta på fredagseftermiddagen.
Den misstänkte gärningsmannen, en 18-åring elev på skolan, har beskrivs som tyst och blyg – och intresserad av våld. Hans motiv är fortfarande okänt.
Expressen har kartlagt den misstänkta gärningsmannens digitala liv.
Han har delat fanvideor med olika massmördare i sociala medier, bland annat på ett Tiktok-konto. Polisen känner till kontot.
– Det är uppgifter som vi känner till och som vi så klart kommer utreda, säger polisens presstalesperson Stefan Larsson.
Skolattacken i Fagersta
På Tiktok ägnade han och tusentals andra sig åt att skapa så kallade ”edits” – korta videor med bilder, musik och effekter – för att hylla gärningsmän som genomfört skolattacker och massmord. Där hyllades de värsta skoldåden i Sveriges historia: skjutningen i Örebro 2025, attacken på Malmö Latin 2022 och attacken i Trollhättan 2015. Men också skoldåd i USA och Ryssland, samt högerextrema Anders Behring Breiviks terrorattentat i Norge 2011.
I kommentarsfälten fick den misstänkta mannen beröm för sina ”edits”. Andra användare bad honom göra filmer om olika gärningsmän och frågade var han hittat sitt material.
Inspirationen: Skoldåd
18-åringen visade särskilt intresse för skolmördaren Anton Lundin Pettersson, som mördade tre personer i Trollhättan 2015. Han har postat mycket innehåll med bilder på Lundin Pettersson i den klädsel han bar vid dådet: svart mask, hjälm, lång svart rock och svärd.
Vittnen till fredagens attack på Brinellskolan har berättat för Expressen att den misstänkte bar hjälm och en mask.
18-åringen har även delat klipp från Örebropartiet, Alternativ för Sverige samt flera inlägg från den högerextrema miljön på Tiktok.
Flera av kommentarerna till den misstänkte 18-åringens videor kommer från andra svenskar. Han får mycket beröm och ”tackar” med hjärtemojis eller klipp på anime-karaktärer som blir glada.
En av de mest återkommande kommentarerna är en AI-genererad bild på Anton Lundin Pettersson, som gör tummen upp med sin utrustning tillsammans med texten ”Trollhättan impressed” – alltså ”Trollhättan imponerad”.
Flera av videorna är taggade med bokstäverna TCC, som står för ”true crime community”. Rörelsen kan beskrivas som nihilistisk och misantropisk, med ett generellt hat mot mänskligheten. En av symbolerna de använder är den så kallade ”internationella planetflaggan” med ett rött streck över.
– De är i princip emot mänskligheten på jorden. Det är ett sätt att uttrycka den där känslan av främlingskap eller missnöje med samhället, säger Joseph Ondrak, som är brittisk forskare och konsult inom frågor som rör TCC.
Hyllas redan
Strax före fredagens attack postades bland annat en bild på ett svärd, med texten ”No more edits” och en ledsen smiley, på kontot. Detaljerna på bilderna överensstämmer med hur toaletterna på Brinellskolan ser ut, vilket DN var först med att rapportera om.
Redan under fredagskvällen spreds sedan nya ”edits” som hyllar den misstänkta gärningsmannen på Brinellskolan och hans dåd. På en av bilderna, som uppges komma från 18-åringen, syns blod. Miljön på bilden överensstämmer med hur det ser ut inne på Brinellskolan.
Enligt uppgifter till Aftonbladet ska han även ha filmat 30 minuter av dådet.
Expressen har varit i kontakt med flera personer som har haft nära kontakt med den misstänkte före dådet. En av dem säger att han blev vän med 18-åringen redan 2024 och hjälpte honom komma i gång med ”TCC-edits”. Enligt den personen idoliserade 18-åringen personer som begått skoldåd.
Andra berättar om hur han diskuterade vem som skulle bli måltavla för dådet och att de fick meddelanden från honom under tiden för attacken.
Forskaren: ”Inte förvånad”
Forskaren Joseph Ondrak har tagit del av material från den misstänkte gärningsmannens konton i sociala medier.
– När jag tittar på hans digitala avtryck är jag tyvärr inte förvånad över att han är en person som gick från ord till handling. Särskilt om man tittar på det inflytande han hade inom den här gemenskapen.
– Han skapade något som kallades en ”rampage dance” med olika massmördare, där han lade in bilder på dem i motion capture-danser.
Alltså att bilder på massmördare animeras för att utföra dansrörelser. Den misstänkte 18-åringens digitala avtryck visar att han använt appen Viggle – en ai-videoredigeringsapp – för att göra den här typen av innehåll.
– Det är ett sätt att glorifiera vissa massmördare och attackerna som de genomförde. Inom den delen av gemenskapen hade gärningsmannen ett ganska stort inflytande genom att skapa sådant som gemenskapen betraktade som några av de bästa av de här redigeringarna, säger Joseph Ondrak.
Glorifierar massmördare
TCC samlar människor som fascineras av mördare, enligt Joseph Ondrak.
– I den mildare änden finns människor som helt enkelt gör redigeringar. De skapar fanvideor och annat faninnehåll. I den mer extrema änden kan personer inom gemenskapen till slut själva genomföra en attack, vilket är vad vi såg här, säger Joseph Ondrak.
– När en av deras egna genomför en attack följer de sedan den personens resa. Plötsligt har man alltså en gemenskap som vördar och glorifierar massmördare och som samtidigt producerar sina egna mördare, som de sedan kan vörda och glorifiera.
”Ett globalt fenomen”
Ideologi är inte den främsta drivkraften. Åtminstone inte på ytan, enligt Joseph Ondrak.
– Varje enskild gärningsman har sin egen väg till radikalisering, sin egen resa in i det här. Och vissa hänvisar i sina manifest, om de publicerar ett manifest, till ganska extrema ideologier.
Att den misstänkte 18-åringens konto bara har varit aktivt i mindre än en månad är inte heller konstigt, menar Joseph Ondrak. Tiktok försöker ta bort innehåll som går emot plattformens policy.
– Problemet är att de kan skapa, ladda upp och återpublicera material så snabbt och regelbundet att det blir svårt att hålla koll. Symbolerna förändras dessutom lite grann från månad till månad.
Varför begår folk dessa våldsdåd?
– Jag tror att det är den stora frågan. Varje enskild gärningsman har sina egna motiv. De har sina egna hemförhållanden och drivkrafter som för dem fram till den punkten, säger Joseph Ondrak och fortsätter:
– Men om man ser till det som ett fenomen i sin helhet, och i det här skedet som ett globalt fenomen, tror jag att mycket handlar om sökandet efter sådant som både är gränsöverskridande och subkulturellt.