Den senaste mandatperiodens nedskärningar i folkbildningen granskas kritiskt i en ny dokumentärfilm, där kulturprofiler som Josef Fares och Marit Bergman berättar om vad studieförbunden betytt för dem. Filmskaparen och före detta metalsångaren Patrik M Fahlin har regisserat.
Berätta om titeln – ”Inte ett riktigt jobb”.
– Det som startade hela projektet var att jag hörde dåvarande utbildningsminister Mats Persson säga att man skulle skära ner statens finansiering till studieförbunden med närmare en tredjedel. Han motiverade det med att man i stället ska satsa pengar på utbildningar som leder till riktiga jobb. Men tittar du på de band och artister från Sverige som blivit riktigt stora under de senaste 20, 30 åren så har de flesta gått vägen genom studieförbunden.
I filmen går du ut på stan och frågar vad folkbildning betyder och ingen kan riktigt svara. Vad är din definition?
– Min definition av folkbildning är en fri form av lärande, där man lär sig saker tillsammans med andra och inte är låst till ett på förhand konstruerat skolsystem. En fri form av bildning.
Vad har studieförbunden betytt för dig?
– Otroligt mycket, vilket jag också berättar om i filmen. Jag hade en jäkligt krånglig skolgång och var mycket ensam. I högstadiet träffade jag folk som hade en liknande musiksmak och tillsammans med dem gick jag gick till ett studieförbund och startade mitt första band. Och det var mitt liv, från att jag var 13 år tills jag blev 31 ungefär.
I filmen talar många röster varmt om folkbildningen. Finns det en risk att du predikar för de redan troende?
– Absolut, så är det. Det har också varit en utmaning och en poäng med filmen att få den intressant för de som inte har en koppling till folkbildning. Förhoppningen är ju att den ska kunna nå ut bredare.
”Inte ett riktigt jobb” hade biopremiär den 21 augusti.