Sedan drygt 50 år finns en överenskommelse mellan staten och den svenska trav- och galoppsporten om en modell där ATG:s spelverksamhet och det överskott den genererar ska bidra till finansieringen av trav- och galoppsporten.
När ATG bildades 1974 på initiativ av staten var syftet att komma till rätta med trav- och galoppsportens dåvarande ekonomiska problem. Lösningen var att bilda ett bolag som tillhandahöll spel på hästar och fördelade överskottet till trav- och galoppsporten. Sedan dess har den grundläggande konstruktionen varit att ATG tillhandahåller spelverksamhet och att överskottet går till hästnäringen.
Ett fint litet ekosystem som i huvudsak fungerat väl i decennier. Nu hackar motorn. När spelmarknaden omreglerades 2019 förlorade ATG sin monopolställning inom hästspelet. Det var en förändring ATG välkomnade. En modern spelmarknad med konkurrens på lika villkor borde kunna skapa större intäkter till hästsporten och gynna hela hästnäringen, tänkte man.
Så blev det inte.
ATG är fortfarande marknadsledande på hästspel på den svenska marknaden. Det är en sak. Mer problematiskt är att ATG, tillsammans med alla licensierade branschkollegor, tvingas konkurrera om kundernas uppmärksamhet och plånbok med olicensierade aktörer som inte omfattas av något som helst krav på spelansvar och att betala svensk spelskatt.
Att regeringen så sent som i februari 2025 gav en statlig utredare i uppdrag att se över hur olicensierade aktörer mer effektivt ska kunna stängas ute visade hur långt Sverige fortfarande har kvar till en konkurrens på lika villkor. Men efter att utredaren i september 2025 presenterat konkreta och konstruktiva förslag på hur problemen skulle kunna rättas till har det varit knäpptyst från Rosenbad.
När det gäller andra lagar och regler råder det däremot full politisk aktivitet. Kraven på spelansvar, dataskydd, penningtvättsbekämpning och måttfull marknadsföring har successivt skärpts. Det är krav som ett seriöst och långsiktigt spelbolag ska kunna leva med, men varje ny lag eller regel får också ekonomiska konsekvenser. När kostnaderna för regelefterlevnad ökar minskar det överskott som kan gå till hästsporten.
Den mest kännbara förändringen kom dock i juli 2024, när spelskatten höjdes från 18 till 22 procent. Sedan dess går ytterligare drygt 200 miljoner kronor från ATG till statskassan varje år. Eller rättare sagt; 200 miljoner i minskade medel till hästnäringen. Årligen.
Det är väl känt att hästsporten under lång tid kämpat med en alltmer ansträngd ekonomi. Kostnaderna för hästhållning, foder, transporter, personal och veterinärvård har ökat snabbare än intäkterna och pressar lönsamheten i hela kedjan – från uppfödare och hästägare till tränare och banor.
Det väcker därmed en rimlig politisk fråga: hur ska den finansieringsmodell som staten en gång valt kunna fylla sin funktion när staten samtidigt förändrar (eller i fallet med de olicensierade bolagen, inte försvarar) förutsättningarna för den verksamhet som är en central del av modellen?
Vi som undertecknare har full förståelse för att staten behöver väga flera intressen mot varandra: konsumentskydd, en sund och säker spelmarknad, konkurrens och skatteintäkter. Men är det inte rimligt att staten också kan redovisa, och följa upp, den analys som ligger till grund för förändringar i premisserna – och hur man har vägt in konsekvenserna av ovan intressen. Har regeringen till exempel tagit i beaktande vad den höjda spelskatten ger staten mot vad den kostar en näring som omsätter miljarder och sysselsätter nära 40.000 personer?
Regeringen var väl medveten om att skattehöjningen skulle minska finansieringen av hästnäringen, men hänvisade i propositionen till att ”ATG har en mycket stark ställning på spelmarknaden”. Och ingen hade varit gladare än vi om en ökning av hästspelandet hade kunnat kompensera för bortfallet. Men konkurrensen om spelarna är hård, och när pengarna till sporten minskar, minskar också incitamenten att föda upp och investera i trav- och galopphästar. Sammantaget har detta skapat den negativa spiral vi nu ser.
Det är viktigt att understryka att vi inte ber staten att garantera ATG:s lönsamhet. Vad vi efterfrågar är rimliga och långsiktigt hållbara premisser för den modell som staten själv har valt. Än finns tid att agera. Men då krävs att regeringen ser konsekvenserna av de beslut som fattas och fattats. Och agerar. Att återställa spelskatten på hästspel till 18 procent vore en bra början.
Anders Källström, styrelseordförande Svensk Travsport
Björn Nilsson, styrelseordförande Svensk Galopp
Peter Norman, styrelseordförande ATG