I början av sommaren fick media följa med när de fyra Tidöledarna testade på att köra buss i en depå i Gustavsberg.
I våras åkte SVT:s USA-korrespondent Fouad Yousefi runt i en bil och ställde frågor till några av valets huvudpersoner i programserien ”Taxi Fouad”.
I P1-programmet ”Krasch eller konsensus” bjuder Niklas Källner i en valspecial in partiledarna i sin bil och ... tja, gör samma sak. Fast sämre.
Och i ett nytt program i TV4 rullar nu Mauri Hermundsson runt med partiledarna i centrala Stockholm medan han försöker lära sig att köra bil och ställa frågor.
Ni vet hur det är. Vissa idéer, tankar och förslag borde ha tynat bort redan vid kaffemaskinen, allra senast runt konferensbordet, men sipprar ändå igenom samtliga filter. Och blir till olika program.
”Vem kan styra Mauri” i TV4 är en sådan tankevurpa.
Bra idé. Alla vinner. Ja, förutom tittarna då.
Eller snarare än en vurpa ett fullt utvecklat stolleprov, då någon i ledande ställning på kanalen verkligen sagt ja till ett tv-program där sju partiledare och ett språkrör ska övningsköra med körkortslöse chipsbaronen Mauri Hermundsson.
”Om de vill styra Sverige måste de väl kunna styra mig”.
Så medan de kör runt i en orange minibuss (riggad med röd rattmuff och en riktig körskolelärare som back up) ska partiledarna handleda Mauri i trafiken, mot att han servar dem med behagfulla frågor så att de i sin tur kan framstå som sköna lirare inför valet.
Bra idé. Alla vinner. Ja, förutom tittarna då.
Vi som måste följa med Elisabeth Thand Ringqvist (C) när hon övar cirkulationskörning med Mauri genom att provocerande långsamt låta honom hasa runt, runt, runt, runt med bilen i en rondell. Det känns inte som ett lokomotiv för Centerpartiet direkt.
Efter bara tio minuter är hela konceptet dött och man undrar om det ska hålla på så här i ett par timmar till och, ja, det ska det.
Så vad säger man – bu!
Till slut sitter Mauri och Nooshi bara där och drar stela skämt om varandras längd. Som ett ”Carpool karaoke” från helvetet.
Tanken med programmet är tydligen att gå på djupet, att ”skala bort politikern och mejsla fram människan” som Mauri själv uttrycker det.
Rent konkret betyder det att Simona Mohamsson (L) ger tips på hur man startar i motlut och att Jimmie Åkesson (SD) får visa upp sin rumänska granne.
Att vänsterledaren Nooshi Dadgostar saknar körkort spelar mindre roll – programidén är satt och ska genomföras – med följd att den tystlåtne körskoleläraren får ta över ratten på motorvägen. Till slut sitter Mauri och Nooshi bara där och drar stela skämt om varandras längd. Som ett ”Carpool karaoke” från helvetet.
Det är nu varken första eller sista gången våra partiledare ställer upp på märkliga idéer och hopplösa haverier. Tidigare i år testade Magdalena Andersson (S) Jönköpings utbud av kebabsås och Ebba Busch (KD) klädde ut sig till Ica-Stig och anmäldes till Konsumentverket för misstänkt smygreklam.
För varje kul grepp blir man alltmer tom inombords och frågar sig själv när allt ska sluta?
Så vad svarar man – nu!
”Minnesvärda ögonblick” i politiken
1998 – Folkpartiets Lars Leijonborg erkänner i TV3:s ”Silikon” att han inte brukar raka pungen.
2006 – Statsminister Fredrik Reinfeldt benådar julgrisen Smulan i ”Bingolotto”.
2017 – Ebba Busch rappar och sjunger Robyn i ”Så ska det låta”.
2026 – Simona Mohamsson svarar i ”Fördomsshowen” på frågan om hon brukar krydda sexlivet genom att stryka sig mot sovrumsväggen iförd ”borgarblå stay-ups”?
Tillbaka till Mauris program. Om det ännu inte har framgått så lämnar det alltså en del övrigt att önska.
Att Simona Mohamsson försöker dreja bort sin 30-årskris och tackar ja till en blind date i tv, eller att Elisabeth Thand Ringqvist fnissar uppmuntrande åt Mauris återkommande skämt om att ”finna skåran”, det kan bara göra två personer riktigt nöjda – Carl Bildt och Göran Persson.
De borde å andra sidan ta upp en spontan applåd i pur tacksamhet. Deras klavertramp är ju inte längre värst.
Nu känns det ok att Carl Bildt (M) inför riksdagsvalet 1988 sjöng ”Fyra bugg och en coca-cola” så bedrövligt att Skara-Bert drog igång ett missnöjesparti. Och vi kan äntligen bordlägga Göran Perssons (S) bidrag till barnprogrammet ”Abrakadabra” strax efter millennieskiftet.
Det var då den dåvarande statsministern rev av ett spoken word-parti i låten ”Bestämma (Jag vill bestämma allt)” och så att säga got in the groove med kossan Doris.
Men först efter att Doris fräst iväg ett par demokratifrågor mot Göran Persson om hans komplicerade relation till makten – och avkrävt Persson svar!
Tänk om Mauri Hermundsson vore lika tuff som kossan Doris. Det är han inte.
Så vad säger man – mu ..?