Kan det vara valfritt att genomföra ett riksdagsbeslut?
Riksdagen beslutade 2022, efter ett förslag från regeringen, om en stor förbättring av vården. Reformen kallades ”God och nära vård”.
Väntetiderna skulle bli kortare och tillgängligheten bättre. Patienterna skulle stå i centrum, i stället för vårdens organisation. De skulle gå från att vara passiva mottagare till att bli aktiva medskapare i sin egen vård. Vården skulle också samordnas utifrån patienternas behov. Målet var en mer jämlik hälsa och större trygghet i hela Sverige. Allt skulle bygga på ett gemensamt ansvarstagande och på patienternas tillit till vården.
Allt lät så bra. Äntligen skulle vården sluta skicka patienter mellan olika kliniker. I stället skulle vårdens samlade resurser finnas till för patienterna.
Nu återstod bara att genomföra förändringarna i regionerna. Men fyra år senare väntar patienter i Skåne fortfarande på att regionen ska genomföra riksdagens beslut.
Patienter skickas mellan olika kliniker, över organisatoriska gränser. Specialistnivåer och kliniker är fortfarande organiserade i egna, avskilda enheter, där personal och kompetens hålls inom den egna verksamheten. Varje enhet har sin egen ekonomi och chef, och ledningen har inte skapat förutsättningar som främjar samarbete, enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
I dagens organisation behandlas alla med samma specialitet som likadana funktioner. Det innebär att läkare inom samma specialitet ses som utbytbara, oavsett när, var eller i vilket sammanhang de arbetar. På samma sätt behandlas patienter med samma diagnos som om de vore likadana. Följden blir att patienter ofta inte får träffa samma personer och att vården hänger sämre ihop. Just detta ville riksdagen ändra med sitt beslut. Varför bromsas det, och av vem?
De politiker som styr Region Skåne – Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna – har ansvar för att genomföra riksdagens beslut och därmed folkets vilja.
Runt om i landet finns goda exempel där regionpolitiker och modiga arbetsledare har visat handlingskraft och respekt för riksdagsbeslutet genom att gå från ord till handling på olika sjukhus.
Forskningsprojekt vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet visar att patienter mår bättre, blir friska snabbare och får färre återfall när riksdagsbeslutet genomförs. Dessutom förbättras arbetsmiljön för personalen, samtidigt som sjukskrivningar och uppsägningar minskar. Det innebär också lägre kostnader.
Där riksdagsbeslutet har genomförts har vården bland annat förändrats så att:
• Vården utgår från varje patients behov och förutsättningar.
• Fokus ligger på patienten, inte på organisationen. Det betyder att det är viktigt att patienten får möta samma personal och bygga en trygg relation.
• Vården samordnas utifrån patientens behov, i stället för att vara uppdelad mellan olika delar av organisationen.
Alla regioner borde vara skyldiga att redovisa hur långt de har kommit när det gäller att genomföra det beslut om en god vård som riksdagen antog 2022 och hur länge regionens invånare behöver vänta.
Varför har det blivit valfritt att genomföra just detta riksdagsbeslut?
Nu tvingas patienter leva med en vård som landets folkvalda slagit fast ska förändras.
SKRIBENTEN
Hans-Inge Persson, aktiv i föreningen Spetspatienterna, knuten till Centrum för personcentrerad vård vid Götborgs universitet och närståenderepresentant i vården
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.