Det var märkligt att höra grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) förklara de sjunkande skolresultaten 2026 med pandemin. Pandemin ligger flera år tillbaka i tiden. Dessutom höll Sveriges grundskolor öppna när stora delar av Europa stängde sina skolor. Menar verkligen nämndens ordförande att eleverna tog skada av att gå i Göteborgs kommunala grundskolor? Förklaringen håller inte. Göteborgs kommunala skolor har problem – men de beror på bristande kunskapsfokus, inte på pandemin.
Det mest bekymmersamma är att utvecklingen inte är nationell. Tvärtom. I Stockholm ökade gymnasiebehörigheten från 87,3 till 88,5 procent. I Malmö steg den från 82,1 till 84,0 procent. Medan Sveriges två andra storstäder förbättrar resultaten går Göteborg alltså bakåt. Det visar att utvecklingen inte är oundviklig. Den är ett resultat av politiska vägval.
Under de senaste åren har Socialdemokraterna och deras samarbetspartier bedrivit ett storskaligt experiment med Göteborgs skolor. Små, uppskattade skolor med hög trivsel, goda kunskapsresultat och starkt söktryck betraktas inte som en tillgång utan som ett problem. Lösningen har nästan alltid varit densamma: stänga mindre skolor och hänvisa eleverna till större enheter. Förhoppningen har varit att de små skolornas goda resultat ska smitta av sig på de gigantiska enheterna.
En välfungerande skolverksamhet kan enkelt raseras och följer inte automatiskt med bara för att personal och elever slås ihop
Visionen verkar vara att ersätta trygga lågstadieskolor med stora utbildningsfabriker. En välfungerande skolverksamhet kan enkelt raseras och följer inte automatiskt med bara för att personal och elever slås ihop. Tvärtom är riskerna stora för att vi kommer ha ett långt och mödosamt arbete framför oss att bygga upp fungerande organisationer där personalen känner tillit och en stark laganda.
Skolor med färre än 300 elever ligger direkt i farozonen och just nu pågår 29 utredningar om enhetsförändringar som ska presenteras i oktober. I den helt färska lokalbehovsplanen så står det att 2000 platser på små skolor ska bort under hösten. Samtidigt byggs jätteskolor med 3000 nya skolplatser. Tidsplanen har justerats för att inte skapa oro bland föräldrar och elever inför kommunalvalet.
Det är en märklig strategi när elevantalet samtidigt minskar. I stället för att se möjligheten att skapa mindre undervisningsgrupper och lugnare skolmiljöer används den demografiska utvecklingen som argument för att skynda på med att lägga ned väl fungerande skolor och bygga nya jätteanläggningar.
Hyreskostnaderna stiger
Grundskoleförvaltningens egna prognoser visar att hyreskostnaderna väntas öka med omkring 640 miljoner kronor fram till 2036. Den största ökningen drivs av nya investeringsprojekt och ökade kapitalkostnader – inte av den befintliga skolstrukturen. Prognosen innebär att hyreskostnaderna stiger från ungefär 1,65 miljarder kronor till omkring 2,3 miljarder kronor, en ökning på nära 40 procent.
Även om planen med nedläggningar drivs igenom visar förvaltningens egen analys att lokalkostnaderna för en vanlig skolklass med 25 elever ökar med 300 000 kronor per år som är följd av strategin med storskaliga skolor. Varje krona som binds upp i allt dyrare lokaler är en krona som inte kan användas till undervisning, läromedel eller fler vuxna i klassrummet.
Därför bör alla större nybyggnationer och kapacitetsökningar omedelbart pausas och omprövas utifrån den nya demografiska verkligheten. Den enkla frågan måste vara: leder nya skollokaler till bättre kunskapsresultat eller bara högre hyreskostnader?
Göteborg behöver dessutom återupprätta skolans huvuduppdrag. Under lång tid har en omsorgs- och trivselkultur fått dominera. Självklart ska elever känna sig trygga och trivas i skolan. Men trivsel är inte skolans mål – den är en förutsättning för målet. Skolans uppdrag är att ge elever kunskaper.
Under lång tid har en omsorgs- och trivselkultur fått dominera
Det finns ingen motsättning mellan en varm och vänlig skolmiljö och höga akademiska förväntningar. Tvärtom visar de bästa skolorna att dessa går hand i hand.
Vi behöver också ett tydligare pedagogiskt ledarskap från huvudmannen. Göteborgs stad kan inte fortsätta överlåta åt varje skola att uppfinna hjulet på nytt. Undervisningsmaterial och undervisningsmetoder ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Lärare ska självklart ha professionell frihet att anpassa undervisningen till sina elever, men den friheten ska vila på en gemensam grund av evidensbaserade arbetssätt – inte på slumpmässiga lokala projekt.
Resultaten visar att Göteborg behöver byta kurs. Färre prestigebyggen. Fler satsningar på undervisning, kunskap och skickliga lärare.
Göteborgs elever förtjänar bättre än ännu en mandatperiod av sjunkande resultat.
Det är dags för ett nytt ledarskap för Göteborgs skolor. Liberalerna är ett parti som konsekvent har satt kunskapen först och som vågar utmana de misslyckade vägval som har fört oss hit. För den som vill se en verklig kursändring i Göteborgs kommunala skolor finns det därför bara en valsedel att lägga i valurnan den 13 september – Liberalernas.
Axel Darvik (L) kommunalråd