Det finns en specifik gest som Frank Lampard gör längs sidlinjen när han tvingas se sig besegrad:
Händerna djupt i fickorna. Pannan rynkad. Blicken sänkt mot gräset.
Ingen behöver tala om för den 48-årige tränaren vad som krävs för att spela i Premier League. Eller hur det känns att ställas mot några av världens bästa spelare.
Det är bara synd att hans Coventry, med sin begränsade erfarenhet, aldrig riktigt förstod vad som faktiskt väntade.
Arsenal klev ut i strålkastarljuset på The Emirates med ett överhängande favoritskap – inte bara i kvällens match. Det här är laget som konkurrenterna måste slå. Flera av dem går dessutom in i säsongen med nya tränare och ovissa framtidsutsikter.
Vad som är allra mest oroväckande för övriga titelutmanare?
Att ingenting tyder på att Arsenal är på väg att bromsa in.
Blåstes bort
Hur imponerande den regerande mästaren än tog sig igenom förra säsongen, gick det inte att komma ifrån att det fanns förbättringspotential.
Bukayo Saka, som Arsenals offensiv förlitat sig på så länge, såg slitnare ut än vanligt. Martin Ödegaard var inte samma kreativa trollkarl som tidigare.
Men redan efter 15 minuter i premiären var Coventry bortblåst, överväldigat av motståndarnas snabba passningsspel och otaliga rotationer.
Nyförvärvet Christos Tzolis vann bollen högt upp i planen, vänsterbacken Calafiori gav understöd och Kai Havertz mötte inspelat på ett nästan löjligt enkelt manér. Det var ett felfritt anfall som gav tränare Mikel Arteta en bekräftelse på att valet av Havertz framför Viktor Gyökeres i startelvan inte hade varit ett misstag. Saka bättrade snart på siffrorna till 2–0.
Och så där fortsatte det sedan halvleken ut.
Bänkningen väcker frågor
Förra säsongen uppmärksammades Coventry – liksom Arsenal – för sitt fina facit på fasta situationer.
De få gånger Lampards gäng fick chansen på en liggande boll i London nickades inlägget omgående undan.
När Arsenal slog sina många hörnor, den ena finurligare än den andra, kändes det däremot som att hemmalaget spelade med en man mer. Artetas assisterande tränare på fasta situationer, Nico Jover, har definitivt inte legat på latsidan i sommar (han vill väl bräcka förra årets bonus).
Och som för att kröna en insats som lovar mycket mer fick Ödegaard äran att trycka in 3-0, vilket signalerade att det var dags för Arteta att blotta Arsenals mäktiga truppbredd. Martin Zubimendi, Noni Madueke, Eberechi Eze, Mikel Merino och Piero Hincapié tog alla klivet in på planen.
Att Viktor Gyökeres satt nersjunken i sitt vadderade säte hela matchen väcker dock frågor. Kan svensken lämna klubben innan fönstret stänger trots allt? Och är någon annan i så fall på väg in?
Fortsättning följer.
När slutsignalen ljöd bytte startmannen Havertz ett par ord med Lampard, innan tränaren lommade bort till hörnan med de tillresta Coventry-supportrarna. De sjöng och jublade trots att klubbens första Premier League-match på 25 år slutade med en klar förlust mot ett betydligt större lag.
Säsongen kommer att vara både lång och tuff för nykomlingen – men förhoppningsvis blir det inte mycket svårare än så här.