Det här kommer bli en lång säsong för alla som inte håller på Arsenal. Det fanns inget annat sätt att se på den inför den här kvällen, och det är svårt att ändra sig efter den.
Säsongen är lång och allt det där, jag vet. Men den som har följt vad som blivit sagt och gjort i norra London den här sommaren har förmodligen noterat att Arsenal inte ser framför sig att de ska gå in och försvara sin titel. De går för att vinna en till.
Om man är semantiskt lagd kan man hitta en skillnad i de två formuleringarna och tycka att det signalerar någonting.
Och att det var en nykomling som stod på andra sidan i dag spelar inte ner hur stora favoriter Arsenal är.
Det säger sig självt att det inte var en slump.
De gjorde potatismos av Manchester City I Community Shield för en vecka sedan, och det numera Pep Guardiola-lösa laget är inte det enda som bytt tränare inför den här säsongen (eller mitt under den förra). Halva Premier League, däribland alla andra toppklubbar, är under ombyggnad medan Arsenal står och putsar sina redan ganska rena fönster.
Christos Tzolis har med all önskvärd tydlighet redan visat att han kommer bli en behållning att kolla på. Han, tillsammans med spelare som Bruno Guimaraes och Ezri Konsa, adderar både spets, bredd och allmänt ytterligare kvalitet till en redan urstark trupp.
Martin Ödegaard har tagit med sig VM-formen in i hösten och ser ut att kunna vara på väg mot storformen han hade för ett par år sedan, Declan Rice ser inte ut att ha så ont som han pratade hela VM om att han hade haft i ett halvår, och tänk om Bukayo Saka också får vara frisk en hel säsong.
Det säger sig självt att det inte var en slump att den här matchen var över innan den ens hade börjat.
Jag är helt ärligt inte ens säker på att de var på planen.
Coventry hade ingenting att säga till om de första 20 minuterna, jag är helt ärligt inte ens säker på att de var på planen.
För det går inte att tappa bollen långt ner på egen planhalva mot Arsenal, och det går inte att släppa Kai Havertz centralt. Om man inte vill förlora, alltså. I så fall kan man även lämna över hela initiativet, släppa en retur och låta Bukayo Saka göra sitt enklaste mål någonsin innan halvtimmen ens är spelad.
Innan matchen är slut har Arsenal bytt in fem spelare (dock inte Gyökeres, vilket vi får återkomma till) som allihop lika väl hade kunnat starta. Och de har inte ens behövt ett enda hörnmål för att vinna den.
Det som blev en mardröm för klubben som gjorde sin första match i högstaligan på 25 år i dag kändes mest bara som en dag på jobbet för klubben som vann den för första gången på 22 år för bara några månader sedan.
”Vi vill mer den här säsongen, vi vill göra fler mål” sa Saka i halvtid. Det, i kombination med allt annat som hände den här kvällen, är en varning till fler än bara Coventry som trots allt inte förlorade med mer än 3-0.