Magdalena Andersson höll sitt ”valvinnartal” redan den 9 augusti.
Nooshi Dadgostar tar visserligen inte ut sin egen seger i förskott, men slår fast att valet nu står mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Miljöpartiet är så segervisst att man vågar prata om ökad invandring igen.
Centerpartisterna är som vanligt värst – de firar att de vunnit både det här valet och det förra, eftersom de anser att C:s tjat om den ”breda mitten” fått retroaktiv upprättelse.
Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson styr dock fortfarande landet.
Skälet till Ebba Buschs irritation var ett utspel från Elisabeth Thand Ringqvist, alltså Centerpartiets partiledare, på onsdagen.
C säger fortfarande blankt nej till Vänsterpartiet och vill i stället bilda regering med Socialdemokraterna och KD. Den nya mitten, som Thand Ringqvist kallar det.
Idén är inte så vansinnig som den kanske låter.
Det är hyfsat lätt att se trion enas om ett program som bygger på statliga satsningar på infrastruktur och olika gröna saker, generella statsbidrag till välfärden och oförändrat skattetryck.
Således får vi Tidöavtalet, men med trevligare tonläge
Kristdemokraterna skulle bråka mest, men också få ut mest eftersom S och C skulle bita av sig armarna för att få säga ”vår mittenregering”. Även om det innebär att både Timbro och S-föreningen Reformisterna skriver besvikna insändare i fyra år.
När det gäller invandring och kriminalpolitik, kärnan i Tidöregeringens program, lär det faktiskt inte heller bli så svårt. S, C och KD är alla inne på att politiken i grunden varit rätt, men att inramningen skavt.
Således får vi Tidöavtalet, men med trevligare tonläge.
Ebba Buschs svar på Centerns invit innehöll för övrigt inte ordet ”nej” – däremot en lista med kristdemokratiska krav. Förhandlingarna kan därmed sägas vara i gång, om än via medier.
Elisabeth Thand Ringqvists drömregering har dock ett annat problem: Väljarstödet.
S, C och KD samlar 44,6 procent i sammanvägda mätningar. Inte dåligt, men fortfarande en halv procentenhet mindre än Ulf Kristerssons dödsdömda regeringsunderlag.
Centerpartisternas tanke är att om nödvändigt utöka gänget med Miljöpartiet, men där går förmodligen gränsen för alla andra inblandade.
Titta bara på hur Amanda Linds blick svartnar och hur Daniel Helldén ser ut att vilja ta en elsparkcykel till skogs så fort någon för KD på tal.
Thand Ringqvist har således rätt i att det finns tre hyfsat tydliga regeringsalternativ i det här valet. Kruxet är att samtliga – det till höger, det nya i mitten och även det gamla S-V-MP till vänster – ser ut att samla runt 45 procent av rösterna.
Det är möjligt eller till och med troligt att Ulf Kristersson förlorar, men vem eller vad som faktiskt ska lyckas vinna det här valet är mer oklart än någonsin förr.
Viktor Barth-Kron är politisk kommentator på Expressen och gör poddarna Politikrummet och Viktor möter. Det här är en text från hans nyhetsbrev – du kan prenumerera här!