De svenska ingripandena mot flera av fartygen i den ryska skuggflottan utanför Trelleborg ger en avslöjande bild av hur besättningarna upplever situationen.
Artikeln i korthet
Nya uppgifter visar på en dramatisk svensk bordning av ryskt skuggfartyg utanför Trelleborg.
Besättningen fruktade explosioner och terrorattacker.
Kaptenen dömdes till böter – nya förfalskade handlingar hittades.
Bordningen av oljetankern Sea Owl 1, ett av den ryske presidenten Vladimir Putins fartyg i skuggflottan, blev betydligt mer dramatisk än vad Kustbevakningen tidigare har offentliggjort. Och besättningen trodde de var utsatta för ett överfall av falska poliser och kustbevakare.
– Vi är alla rädda för att bli attackerade under förevändning att det är lokala myndigheter, berättade den 54-årige ryske befälhavaren ombord på det falskregistrerade fartyget Sea Owl 1 efter att de försökt fly från den svenska kustbevakningen i början av mars.
Befälhavaren försökte inte bara fly med fartyget ut på internationellt vatten vilket Expressen tidigare berättat om. Ombord uppstod även tumult på bryggan, medan fartyget fortsatte framåt i 12 knop. Tungt beväpnad polis och kustbevakningspersonal försökte få stopp på fartyget sedan man genomfört bordningen med tvång.
En i besättningen spärrade under en stund av styrplatsen med sin kropp för att förhindra att svenskarna skulle kunna ta över kontrollen.
Stämningen var mycket uppjagad.
Gång på gång innan den dramatiska bordningen anropade kustbevakningstjänstemannen Christoffer Axeteg ombord på KBV 003 Amfitrite det ryska fartyget sedan det gick in på svenskt vatten utanför Falsterbo. Det var där som svenskarna hade sett sin chans att slå till mot det falskflaggade fartyget.
Expressen har tagit del av den omfattande radiotrafiken till det utpekade fartyget i skuggflottan. Vi har dock inte fått ut de delar av ljudfilerna där den ryske kaptenens röst hörs. Kustbevakningen motiverar vägran med att kaptenen kan ta skada eller lida men om hans röst får spridning.
Christoffer Axeteg inledde det första VHF-anropet klockan 19.55 och presenterade sig som ”Swedish Coast Guard”. Därefter försökte han minut efter minut få besättningen att sänka farten så att bordningen av fartyget kunde genomföras.
Men Axeteg möttes växelvis av tystnad eller av beskedet att de hade rätt till fri genomfart.
Tjugo minuter efter det första anropet trappade Axeteg upp:
”Vi genomför nu ett förföljande (hot pursuit) av ert fartyg. Ni är därför underställda svensk lag och vi beordrar er att omedelbart lyda vår order att stoppa fartyget”.
Orden ”hot pursuit” betydde att kustbevakningen ansåg att de kunde jaga efter fartyget även om det fortsatte ut på internationellt vatten.
Först när svenskarna lyckades ta sig ombord, få kontroll över besättningen på bryggan och under vapenhot föra befälhavaren och övriga i besättningen till ett rökrum i en annan del av fartyget, blev det lugnt.
Till slut var det bara fartygets tredje styrman kvar på bryggan. Därefter kunde de, med hjälp av styrmannen och autopiloten, själva ta kontroll över fartyget för att ändra dess kurs och fart.
Det tog över 44 minuter från det första anropet tills Kustbevakningen kunde borda fartyget.
Vid tidpunkten för bordningen klockan 20.39 hade fartyget fortfarande inte saktat ner, utan höll en hög fart på närmare 12 knop.
Vad är den ryska skuggflottan?
Skuggflottan består av hundratals, sannolikt över 700, äldre oljetankfartyg och andra fartyg med dunkla och snåriga ägarförhållanden och ofta undermåligt underhåll. Fartygen saknar ofta försäkringar och är falskflaggade.
Fartygen används för att kringgå västvärldens sanktioner mot Ryssland och transportera olja och andra varor till köpare världen över, trots exportförbud.
En stor del av fartygen lastar inne i ryska hamnar i Finska viken och går sedan genom Östersjön och via Stora Bält eller Öresund ut i fritt hav.
Skuggflottan är avgörande för att Ryssland ska kunna fortsätta finansiera kriget i Ukraina.
Själva ankringen av fartyget drog ut ytterligare på tiden. Det dröjde några timmar innan befälhavaren/kaptenen hade lugnat ner sig och fick tillåtelse att återvända till bryggan för att, under strikta instruktioner från Kustbevakningen, genomföra själva ankringen av Sea Owl 1.
Förhören: Skräckslagen stämning ombord
Bilden från häktet några dagar senare visade på en kapten som framstod som närmast skräckslagen över den svenska bordningen.
Från Kustbevakningens förhör som Expressen har tagit del av:
Förhörsledaren: ”Vad är du rädd för?”
Kaptenen: ”Vi är rädda för döden, att vi blir övertagna och att angripare kan sätta en bomb vid skrovet.”
Om rädslan för överfall och terrorister
Förhörsledaren: ”Hur gick dina tankar när ni blev uppropade, hur kom det sig att du inte bara valde att samarbeta med svenska myndigheter?”
Kaptenen: ”Först såg jag det ett beväpnat angrepp, och att man ville ta över fartyget. Terrorister kanske. Jag blev rädd.”
Förhörsledaren: ”Är det rimligt att tro att man ska bli bordad av terrorister i Östersjön, nära Sveriges sydkust?”
Kaptenen: ”Allt är möjligt nuförtiden. Man kan ta gisslan, ett beväpnat angrepp, vad som helst.”
Förhörsledaren: ”Om du trodde att det var ett väpnat angrepp, hur tänkte du ta dig ur situationen? Larmade du någon?”
Kaptenen: ”Jag blev förlamad.”
Om Ukraina och den allmänna/politiska hotbilden
Förhörsledaren: ”Är det europeiska utländska myndigheter ni är rädda för eller någon annan?”
Kaptenen: ”Jag kan inte svara på den frågan konkret. Vi upplever fara på det stora hela. Vi är rädda för att bli angripna och sprängda i luften.”
Förhörsledaren: ”Är det att Ukraina som ska spränga er i luften som ni är rädda för?”
Kaptenen: ”Vi alla är rädda för att vi blir attackerade under sken av att det är lokala myndigheter. Dessutom, om det hade varit dagtid hade det varit lättare att förstå allt. Nattetid är svårare att förstå vad som händer.”
Kapten fick böter
För kaptenen slutade veckorna i häktet i Malmö med böter på 23 000 kronor för att han inte hade lytt Kustbevakningens order om att stanna fartyget. Däremot lyckades åklagaren aldrig bevisa att han kände till att dokumenten om fartyget – däribland försäkringspapper och den påstådda flaggstaten Komorerna – var falska.
Fartyget ligger dock kvar med en ny kapten, som även han sitter häktad. Mannen har uppvisat nya fartygshandlingar, som även de är förfalskade.
Tre skuggfartyg ligger nu på svenskt vatten
Problem med papper: Transportstyrelsen upptäckte att fartyget använde en falsk flaggregistrering och ogiltiga försäkringshandlingar. Det påstods först tillhöra Komorerna och senare Kamerun.
Aktuell status: Fartyget har belagts med nyttjandeförbud och ligger fortfarande kvar för ankar utanför Skånes kust. Två kaptener ombord har i omgångar frihetsberövats misstänkta för grovt brukande av falsk urkund.
Ingripande: Det allra första fartyget som stoppades under insatserna, vilket skedde den 6 mars.
Rättsligt efterspel: Fartyget bordades ursprungligen på grund av misstänkt falskflaggning. Efter en officiell rättsbegäran från Ukraina tog svensk polis och domstol beslut om att ta fartyget i beslag.
Aktuell status: Fartyget fördes in till Trelleborgs hamn. Besättningen har flugits hem, och svenska myndigheter har beslutat att överlämna fartyget till Ukraina.
Bordades av Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan, NI, i början av maj.
Den kinesiska kopplingen: Fartyget färdades under falsk syrisk flagg, men dess befälhavare är en kinesisk medborgare i 35-årsåldern som greps och häktades vid tillslaget. Mannen är nu släppt.
Aktuell status: Fartyget har belagts med nyttjandeförbud på grund av de felaktiga registreringshandlingarna och hålles kvar på svenskt vatten i väntan på utredning.