← Alla nyheter

TV4 Nyheterna · 11 tim sedan Senaste

Svenska elevers kunskaper tillbaka på 1960-talets nivå

Trots decennier av skolreformer är svenska elevers kunskaper inte bättre än 1961, då enhetsskolan infördes i Sverige. Det var en skolreform som syftade till att ge alla barn en nioårig grundskola. – Svenska elevers genomsnittliga kunskaper är tillbaka på samma nivå som när man började, säger Johanna Jeansson, medgrundare och chef Kunskapsverket. Kunskapsnivåerna steg till en början under 1960- och 70-talet fram till en topp 1985, men har sedan dalat fram till 2011. – Kommer ni ihåg Pisa-chocken? Det var runt 2011. Sen hackade vi upp, och sen har vi hackat ner igen. Men det som är tydligt de sista två mätningarna är att skillnaderna har ökat mellan elever i toppen och botten, säger Johanna Jeansson i Nyhetsmorgon. Svaga elever tappar mest Går man tillbaka till 60-talet så minskade skillnaderna först mellan eleverna med bäst resultat och eleverna med lägst resultat. – Men nu är det väldigt

Svenska elevers kunskaper tillbaka på 1960-talets nivå

Svagaste eleverna tappar mest • Sämre läs- och ordförståelse

・Uppdaterad:

Kunskapsnivån i skolan är tillbaka på 1960-talets nivåer, visar en färsk analys från den ideella insamlingsstiftelsen Kunskapsverket.

– På samma nivå som när man började, säger Johanna Jeansson, Kunskapsverket.

Trots decennier av skolreformer är svenska elevers kunskaper inte bättre än 1961, då enhetsskolan infördes i Sverige. Det var en skolreform som syftade till att ge alla barn en nioårig grundskola.

– Svenska elevers genomsnittliga kunskaper är tillbaka på samma nivå som när man började, säger Johanna Jeansson, medgrundare och chef Kunskapsverket.

Kunskapsnivåerna steg till en början under 1960- och 70-talet fram till en topp 1985, men har sedan dalat fram till 2011.

– Kommer ni ihåg Pisa-chocken? Det var runt 2011. Sen hackade vi upp, och sen har vi hackat ner igen. Men det som är tydligt de sista två mätningarna är att skillnaderna har ökat mellan elever i toppen och botten, säger Johanna Jeansson i Nyhetsmorgon.

Svaga elever tappar mest

Går man tillbaka till 60-talet så minskade skillnaderna först mellan eleverna med bäst resultat och eleverna med lägst resultat.

– Men nu är det väldigt tydligt att det framför allt är elever i botten, de med sämst resultat, som har tappat mest. Det ser vi också i internationella kunskapsmätningar, säger Johanna Jeansson.

Man ser också en större försämring i landsbygdskommuner än i storstadskommuner.

Det som främst blivit sämre är kunskaperna i läs- och ordförståelse.

– Man ska veta att de här förändringarna pågår under väldigt lång tid och speglar en förändring i samhället också. Läser vi? Läser vi inte? säger Johanna Jeansson.

Statlig skola blev kommunal

De sjunkande kunskapsnivåerna från mitten av 80-talet fram till 2011 skedde parallellt med decentraliseringen av skolan. Från att ha varit statlig blev skolan en kommunal angelägenhet.

– Man flyttade ut makten över skolan från staten till kommuner och även över lärandet – från läraren till eleven. Man skulle söka egen kunskap. Sen förändrades lärarens roll från auktoritär ämnesexpert till mer av en mentor och guide. Allt det hände gradvis under perioden, säger Johanna Jeansson.

Kunskapsverket vill inte föreslå några åtgärder till hur man får upp kunskapsnivåerna i skolan, men konstaterar att länder som ligger bättre till har en mer centralt styrd skola som inte genomgått lika många förändringar.

Om rapporten

- Drygt hälften rätt var genomsnittet i både 1961 och 2023 års kunskapsmätning bland svenska elever.

- Högsta resultatet hittills i mätningen av sjätteklassares kunskapsnivåer var 1985. Lägsta var 2023.

- Elever i toppen hade 2,5 gånger bättre resultat jämfört med elever i botten år 2023.

(Källa: Kunskapsverket)

Läs hela artikeln hos TV4 Nyheterna →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.