INSÄNDARE. Dagens Nyheters läsare ger sin syn på läget i Sverige och världen samt DN:s innehåll fredagen den 21 augusti.
Vad har hindrat M, KD, L och SD att de senaste fyra åren genomföra allt de nu utlovar, komma skall, i valrörelsen?
Mikael Albinson
I medier används allt oftare och på ett sätt som inte alls förekom tidigare begreppet vice statsminister, som vore detta en mycket uppburen och tung position i det svenska politiska systemet. Nuvarande så kallade vice statsminister, Ebba Busch (KD), tituleras lika ofta som just detta som hon tituleras näringsminister eller partiledare. Och i valrörelsen spekuleras det nu friskt i vem som skulle kunna bli vice statsminister efter valet. I själva verket förekommer inte i den svenska konstitutionen något som benämns ”vice statsminister”. Av 6 kapitel, 10 § i regeringsformen framgår att statsministern bland övriga statsråd kan utse en ställföreträdare att vid förhinder för statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Statsministern behöver alltså inte ens utse en sådan ställföreträdare. Det är heller inte så att en ställföreträdare inträder som statsminister om denne av något skäl faller ifrån eller avgår. Avgår statsministern så faller hela regeringen. Det finns, av förklarliga skäl, inte någonstans fastslaget vad en ställföreträdare skulle ha för särskilda uppgifter att utföra. När det inte ens är nödvändigt att utse en ställföreträdare kan sådana uppgifter naturligtvis heller inte definieras eller än mindre stadfästas. De må låta tjusigt att vara vice statsminister och skänker så klart en del glans på den personen, men titeln motsvaras inte av en sådan politisk eller konstitutionell vikt som man vill få det att framstå som.
Gustaf Hallqvist, Kristianstad
Alla dessa valutskick, valaffischer och valstugor. Vad kostar inte det? De som röstar med hjärtat låter sig ändå inte påverkas.
tror Berit Dreyfert på Adelsö
När ska Aktuellt, Rapport och TV4 Nyheterna sluta att prata och diskutera den eventuella blivande regeringens sammansättning? I de flesta demokratiska länder ser medier som viktig uppgift att presentera och förklara de olika partiernas förslag. Frågan är varför. Är det för att det är lättare att hålla på med detta spel än att som journalist/ programledare sätta sig in i partiernas förslag, presentera dessa och ställa kritiska frågor? I gårdagskvällens Aktuellt konstaterade Mats Knutson att ingen politisk fråga har blivit central för valrörelsen, men ägnade sedan en stor del av sin analys till att spekulera och diskutera den kommande regeringens sammansättning. I samma kvälls TV4 Nyheterna ägnade deras politiska kommentator hela sin tid till att spekulera kring olika regeringskonstellationer. Medier är viktiga inte minst i en valrörelse och det är ett parti och dess program vi ska rösta på. Låt inte detta spel och spekulationer om kommande regering få dominera era viktiga nyhetssändningar!
Thomas Norell, Uppsala
Maximilian Härm tycker i en insändare att det är riktigt att den som förtalar en pedofil ska straffas. För min del har jag väldigt svårt att förstå logiken i att den som sprider sann information om någon ska kunna straffas. Var och en bör ha kurage att stå för sina handlingar, även om de är olagliga eller något att skämmas över. Förtal borde vara när någon sprider osann information om någon.
Erik Persson, Norrköping
Vid stora plötsliga nyhetshändelser som svärdattacken på skola i Fagersta ser man tydligt skillnaden mellan SVT och TV4. Speciellt gäller det händelser på mindre platser. Eftersom TV4 lagt ner sina lokalstationer kan det ta väldigt lång tid att ta sig till platsen. Medan SVT var på plats med reporter och fotograf bara minuter efter larmet hade TV4:s reporter efter två timmar ännu inte kommit fram. Reportern fick uttala sig i bilen på väg dit. Mycket talande! Det är skönt att public service finns.
Olle Gunnarsson, Umeå
”Väljarnas viktigaste fråga” – ja, så brukar det låta, men det är ju inte sant. När medierna använder bestämd form för kategorier av människor ger det en felaktig bild av att de tycker lika. Alla tycker inte att sjukvården är den viktigaste valfrågan och att en större andel män än kvinnor förminskar klimatets betydelse för hettan betyder inte att det är männens åsikt, utan den hos en minoritet bland män. Jag ber DN och andra medier att vara noga med att inte dölja att det finns en variation och vilken storlek det är på de andelar de uttalar sig om. Att förenkla och generalisera till hela folkgrupper är både fel och farligt.
Elisabet Näsman, Uppsala
Åsikter om DN
Ja, nog har DN – hur opartisk liberal man än säger sig vara – en klar vänsteranstrykning, något som är tydligt inte minst i valtider. Jag minns ett studiebesök på DN under det progressiva 70-talet tillsammans med min lika progressiva klass från folkhögskolan. En fråga handlade självklart om familjen Bonniers inflytande över journalistiken. Journalisten som höll i det hela intygade då med emfas att alla vi som arbetar har hjärtat till vänster och bestämmer vad som ska skrivas! Jag tror inte så mycket har förändrats på 50 år.
Göran Agnestål, Stockholm
Vill du också skicka in korta texter (under 1 000 tecken inklusive blanksteg) och bilder eller bildinsändare till vinjetten ”Noterat av DN:s läsare”? Mejla i så fall insandare@dn.se! Ett mindre urval av publiceras på insändarsidan i tidningen tisdag–fredag och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag–fredag. Mer om hur man skriver insändare i DN kan du läsa här.