Vissa arter drabbas hårt efter avverkning
Fåglar och däggdjur kan återhämta sig relativt snabbt efter att en skog kalhuggits, men för andra arter kan det ta över 100 år. Mossor och lavar hör till de arter som återhämtar sig långsammast, visar en stor studie.
När en skog huggs ner påverkas växter, djur och svampar. En internationell studie, där forskare från SLU medverkar, har undersökt hur snabbt spindlar, insekter, fåglar, små däggdjur, lavar, mossor och kärlväxter återhämtar sig i olika skogstyper.
– Studien visar att avverkning av nordliga skogar har flera tydliga långsiktiga effekter på biologisk mångfald. Den här kunskapssammanställningen är resultatet av ett unikt samarbete där forskare från flera länder bidragit, säger forskaren Mats Dynesius vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Det tar många år för en skog att växa upp igen. Forskarna jämförde därför artsamhällen i skogar där olika lång tid gått sedan avverkning och beräknade återhämtningstakten med statistiska modeller. Studien bygger på data från 190 studier i Nordamerika och norra Europa.
Lång tid för skalbaggar, mossor och lavar
I ungefär hälften av de studerade artsamhällena tog det mindre än 30 år att återhämta sig till tillståndet före avverkningen, enligt studien.
Återhämtningen gick snabbare i lövskogar än i barr- och blandskogar. Fåglar och däggdjur återetablerade sig bäst, medan vedlevande skalbaggar i barrskogar visade en svagare återhämtning. För mossor och lavar tog återhämtningen ett sekel eller mer.
– Det betyder att om skogen avverkas igen efter kortare tid än 100 år så hinner de här artsamhällena aldrig återhämta sig. Vi riskerar helt enkelt att förlora arter över tid, speciellt i våra skogar som domineras av barrträd, säger Therese Löfroth, forskare vid SLU.
Rödlistade arter särskilt sårbara
Studien visar främst hur de vanligaste arterna återhämtar sig. För många rödlistade arter med höga krav på sin livsmiljö kan återhämtningen ta ännu längre tid.
I norra Sverige är omloppstiden, från plantering till slutavverkning, i skogsbruket omkring 80–120 år. Forskarna drar slutsatsen att omloppstiden kan behöva förlängas och att större arealer bör undantas från skogsbruk.
– Studien är väldigt relevant för Sverige där barr- och blandskog är den dominerande skogstypen och trakthyggesbruk det dominerande sättet att bruka skogen. För att inte förlora biologisk mångfald kan det krävas förlängda omloppstider, alternativa skötselmetoder och att områden skyddas från avverkning, säger Joakim Hjältén, professor emeritus vid SLU.
Vetenskaplig artikel:
Biodiversity recovery is slow following clear-cut harvest of boreal forests, Nature Sustainability.