Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | BYGGREGLER
Boverkets nya krav på byggnaders energianvändning kommer slå hårt mot husköparnas plånböcker. Myndighetens förslag är verklighetsfrånvända och riskerar att bromsa ett redan eftersatt bostadsbyggande utan att problem med höga eleffektuttag påverkas. Den regering som kommer besluta i frågan måste våga ta det tuffa beslutet att slopa Boverkets förslag om krav på eleffekt för uppvärmning så att de nya reglerna blir rimliga, relevanta och praktiskt tillämpbara.
Under lång tid var småhuset den yttersta symbolen för det svenska folkhemmet där vanliga familjer hade möjlighet att bygga, bo och äga sitt eget hem. När nu Boverket presenterar sitt förslag till nya energikrav höjs tröskeln och kraven kommer leda till kraftiga prisökningar som gör att färre får möjligheten att uppfylla sina bostadsdrömmar.
Utöver att Boverkets förslag på högsta tillåtna eleffekt för uppvärmning är orimligt så förbises hur vanliga hus fungerar i praktiken med en rad andra installationer som har ett högre eleffektbehov än dagens värmepumpar.
Boverkets förslag till krav ligger på en nivå där uppvärmningen av ett mindre småhus i södra Sverige får använda en eleffekt som är likvärdig med vad en vattenkokare använder när morgonkaffet kokas. Vidare utgår förslaget från att byggnaders effektbehov ska dimensioneras för årets kallaste timmar på året, med temperaturer som endast inträffar någon gång per år. Detta gör att myndigheten bortser från värmepumparnas förmåga att användas för uppvärmning under tider på dygnet när elpriset är lägre, och värmen lagras för de stunder när priset ligger som högst. Faktum är att denna sorts teknik som hanterar effekttopparna genom dygnsanpassad användning skapar ett jämnare effektbehov i elnätet och är ett träffsäkert sätt att möta de problem som Boverket önskar hantera.
Beträffande eleffekt har Boverket navigerat än mer fel. Dagens värmepumpar som producerar tappvarmvatten och värme för en villa har ett effektbehov på mellan 3-7 kilowatt, beroende på var i Sverige huset ligger. Motsvarande effektbehov för en vanlig elbilsladdare är 11 kilowatt samtidigt som en traditionell spis i regel använder mellan 6-9 kilowatt. Följaktligen har såväl elbilsladdare som de flesta spisar ett högre effektbehov än dagens värmepumpar. Boverket missar således att det är byggnadens samlade effektuttag och andra elinstallationer som skapar problemen med höga effekttoppar i elnätet.
Problemet är alltså inte hur stort effektuttag en enskild värmepump har vid ett enskilt tillfälle. I stället bör det vara byggnadens samlade effektuttag som styr.
Genom att specifikt ställa krav på eleffekt för värme och tappvarmvatten under vinterns kallaste månader har Boverket valt att ta en genväg och bortse från andra installationer, med resultatet att myndigheten helt missar destinationen.
Att begränsa eleffekten får stora ekonomiska konsekvenser för den som står inför att bygga sitt hem. Med föreslagna krav blir det inte längre ekonomiskt rimligt att välja en lösning med värmepump, en lösning som i de allra flesta fall är den mest ekonomiska och energieffektiva för huset.
Resultatet av förslaget, om det antas, är att byggkostnader ökar och i slutändan är det vanliga människor med en dröm om en egen bostad som får betala mer. Inledande beräkningar visar på prisökningar upp mot 10 procent för en vanlig villa. På så vis går Boverkets föreslagna krav tvärs emot både regering och oppositions uttalade ambition om att bygga mer småhus.
Om målet är ett robust elsystem, lägre energianvändning och rimliga boendekostnader behöver reglerna utformas därefter. Med Boverkets förslag riskerar vi att få dyrare hus med begränsade och sämre teknikval baserat på felaktiga incitament. Ibland blir det fel och då tar man ett steg tillbaka och rättar man till det – här måste Boverket och regeringen ta ett steg tillbaka och se till så de blir rätt och nya reglerna grundas i verkligheten.
Olof Mundt Petersen
chef teknisk utveckling, Trä- och Möbelföretagen
Jonathan Lindgren
samhällspolitisk expert, Villaägarna
Mattias Järvinen
teknisk expert, Svenska kyl & värmepumpföreningen
Nils Sundström
teknisk chef, Älvsbyhus
Mathias Karlstad
teknisk chef, OBOS Bostadsutveckling AB
Martin Forsen
direktör, NIBE