Brandon Flowers
Thrasher
Island/Universal
COUNTRY/POP ”Thrasher” brukade vara en lysande Neil Young-låt men nu är det också det tredje soloalbumet med sångaren från The Killers.
Att just 2026 är året som Brandon Flowers kommer fram till att det har blivit dags att gräva ned sig i den country som hans far brukade spela för honom under uppväxten i lilla Nephi utanför Salt Lake City känns möjligen inte som en tillfällighet. Countryvågen fortsätter att skölja över musikbranschen och 45-åringen är långt ifrån den ende ur popfåran som vill hänga på.
Nu är ”Thrasher” inte ett renodlat countryalbum. Influenserna från Bruce Springsteens mer episka sidor som vi ofta har hört hos Flowers får åter mycket plats, och ”The red ground” är en ökenserenad med mariachiblås.
Det känns kanske heller inte som att Flowers bara spekulerar när han drar till klassiska RCA-studion i Nashville och bjuder in americana-royalty som Margo Price, pedal steel-mannen Bruce Bouton, Gillian Welch-bekante Dave Rawlings och Bob Dylans gamle munspelare Charlie McCoy.
Han var och sniffade lite i de här trakterna redan på solodebuten ”Flamingo”. I nya intervjuer har han pratat mitt i livet-krisigt om hur länge han kan hålla på som artist, och i de ofta tillbakablickande texterna om uppväxt och livsval känns frågan ”var det värt det?” inte sällan central. Det är onekligen ämnen som passar för country.
En lätt doft av honkytonkmaskerad smyger sig ofrånkomligen på ibland och Flowers är fortfarande några nummer mindre som lyriker än många av dem han ser upp till. Här finns en del rader om ”porrögon” och Elvis som dyker upp i en Tesla som det är svårt att inte skruva på sig en smula åt.
Men på det stora hela blir det faktiskt rätt bra.
”Plans” är en melankolisk liten sång om gamla planer som både blev och inte blev, för att livet styrde åt ett annat håll. ”Tiger’s blood” är gedigen bilrock. Den snyggt arrangerade balladen ”In a heartbeat” behöver sångaren alls inte skämmas för inför sin store idol från New Jersey.
Om ”Thrasher” hjälper sångaren att få fler cowboyhattar till konserterna återstår möjligen att se men skivan känns samtidigt långt ifrån bara som ett resultat av marknadsstrategi. Snarare sjunger Flowers här inte sällan med garden nere på ett sätt som klär honom, och som han gärna får ta vidare.
BÄSTA SPÅR: ”Plans”.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik