För snart tjugo år sedan förändrade smartphonen världen. Den revolutionerade hur vi kommunicerar, umgås, arbetar, handlar och tar till oss information. Den skapade nya marknader, lade grunden för några av världens mest värdefulla företag och gjorde appen till den dominerande modellen för digitala tjänster. Få innovationer har haft ett större genomslag.
Nu finns det skäl att ställa en ny fråga. Är app-eran på väg att nå sitt slut? Frågan är viktigare än man först kan tro. När en digital plattform förändras flyttas makt, värdeskapande och konkurrenskraft. Det handlar om nästa globala ekonomi.
Under nästan hela smartphone-eran har principen varit densamma. Vi tar telefonen, letar efter rätt app, navigerar genom menyer och utför en uppgift. Sedan börjar vi om. Modellen bygger på att människan själv är integratorn mellan tjänsterna. Vi måste veta vilken tjänst vi behöver, hitta rätt app och själva koppla ihop vardagen.
Nu ser vi allt fler tecken på att nästa digitala plattform växer fram. OpenAI, Google, Anthropic, xAI och flera kinesiska AI-bolag utvecklar agenter som inte bara svarar på frågor utan också resonerar, planerar och utför uppgifter.
Samtidigt utvecklas AI-anpassad hårdvara. När Apples tidigare chefsdesigner Jony Ive tillsammans med OpenAI började utveckla nya AI-produkter blev det ytterligare en signal om att branschen söker nästa stora användargränssnitt – bortom dagens appar, skärmar och eviga scrollande.
Dagens Industri har beskrivit hur kinesiska aktörer testar AI-agenter som arbetar över flera appar, i stället för att människan behöver växla mellan dem. När många aktörer med helt olika affärsmodeller rör sig i samma riktning är det sällan en slump. Det är ofta början på ett paradigmskifte.
Det mest intressanta med AI är inte att den kan svara på frågor. Det är att den kan förstå våra intentioner. I dag måste vi själva översätta varje behov till digitala steg. Snart kan vi säga: ”Planera en helg i Rom i höst. Hitta direktflyg, ett hotell i city och håll min budget.” Agenten förstår, använder rätt tjänster, presenterar ett förslag och genomför bokningarna efter vårt godkännande.
Skillnaden är fundamental: från att navigera mellan appar till att beskriva vad vi vill uppnå. Apparna försvinner nog inte. De blir infrastrukturen. AI-agenten blir användargränssnittet, och vi slipper tänka på vilken tjänst som utför arbetet. AI kan sköta administration, planering och rutinbeslut och frigöra tid till det människor är bäst på: relationer, kreativitet, omdöme och innovation.
Att boka ett flyg, samordna familjens kalender, sortera mejl, hitta rätt vård eller förbereda ett möte är några exempel. Den bästa AI:n kommer inte att vara den som svarar snabbast, utan den som arbetar mest – utan att ta vår uppmärksamhet.
Varje större teknikplattform har skapat nya vinnare. Internet skapade en generation företag. Smartphonen skapade en annan. AI-agenter kommer att skapa nästa. När användaren inte längre öppnar en app utan ber sin AI-agent att lösa ett problem förändras var värdet skapas. Det framtida värdet kan i högre grad hamna hos den som äger användarens förtroende, relation och intelligenta gränssnitt än hos den enskilda tjänsten.
Europa skapade inte de dominerande globala plattformarna under internet- och smartphone-eran. Vi äger inte heller de ledande AI-modellerna eller den underliggande AI-infrastrukturen. Den domineras i dag av amerikanska och kinesiska aktörer.
Men nästa värdeskapande handlar inte enbart om vem som bygger modellerna. Det handlar också om vem som bygger företag, tjänster och användarupplevelser som människor väljer att lita på. Här har Sverige en möjlighet. Bolag som Sana, Legora, Lovable, Tandem Health och Kognic visar att svensk innovationskraft kan skapa världsledande företag ovanpå den globala AI-infrastrukturen. Frågan är om vi agerar tillräckligt snabbt.
Jag tror inte att apparna försvinner. Jag tror att deras roll förändras. De kommer i allt större utsträckning att ligga i bakgrunden medan AI blir gränssnittet mellan människan och den digitala världen.
De första tjugo åren lärde sig människor att använda digital teknik. De kommande tjugo åren handlar troligen om att tekniken lär sig förstå människor. Och kanske ge oss mer tid till det som gör oss mänskliga. Frågan är därför inte vem som bygger nästa mobiltelefon. Frågan är vem som bygger den plattform som människor kommer att lita på när AI börjar agera på våra vägnar.
Paradigmskiftet väntar inte. Kommer Sverige att vara med och forma det?
Haval van Drumpt, vd Tre