En ny rapport från ECIPE, framtagen på uppdrag av Lif, visar på en dramatisk utveckling och en omfattande strukturomvandling. Under lång tid dominerades svensk läkemedelsindustri av stora bolag med starka patentportföljer och framgångsrika läkemedel. Sedan kom krisen för industrin i Sverige och efter 2010 följde flera svåra år. Läkemedelsexporten föll och Sverige tappade mark inom forskning och innovation. Länder som Belgien, Schweiz och Danmark sprang om oss i patentutveckling och investeringar.
Men Sverige befinner sig inte på samma plats som för tio år sedan. Sedan 2016 har svensk läkemedelsexport ökat mycket kraftigt och tillväxten har varit hög. Samtidigt har Sverige utvecklat ett nytt entreprenöriellt life science-ekosystem med många små och snabbväxande biotechbolag. Inget annat land har lika många läkemedelsbolag noterade på tillväxtmarknaden. 2023 hade Sverige hela 25 små och medelstora läkemedels- och biotechföretag bland världens 2 500 mest intensiva FoU-bolag. Danmark, som kommer närmast, hade 11. Det nya svenska life science-ekosystemet är mer diversifierat, mer entreprenörsdrivet och bättre rustat för framtidens innovationer.
Den svenska utvecklingen visar att det går att återuppbygga upp en konkurrenskraftig life science-sektor - men den visar också hur skört det är, och hur snabbt förutsättningarna kan förändras.
Både globalt och i länder i vår närhet pågår nu ett race med omfattande satsningar för att attrahera investeringar, forskning och produktion inom biotech och läkemedel, men tyvärr har både den svenska och europeiska politiken under lång tid präglats av tafatthet, och villkoren för den forskningsbaserade läkemedelssektorn har försämrats. Regulatoriska kostnader har ökat markant, patentskyddet försvagats, och många europeiska regeringar har fokuserat på att hålla nere kostnaderna för nya läkemedel. Följden har blivit att Europa tappat mark mot både USA och Kina inom forskning, kliniska prövningar och investeringar.
Västerut möts branschen nu av ökad press från USA, där den amerikanska administrationen genom handelshinder driver fram krav på ökade investeringar och produktion i USA samtidigt som europeiska företag riskerar lägre intäkter. Österut växer Kina snabbt som forsknings- och innovationsnation inom biotech och avancerade läkemedel. Europa riskerar att hamna på efterkälken.
Sverige har åter en stark position som life science-nation, men den är inte självklar i det nya geopolitiska läget. Biotech kan bli en svensk framtidsindustri – men då krävs offensiv politik.
För det första. Sverige behöver stärka incitamenten för forskning och utveckling. Ett förhöjt FoU-avdrag är nödvändigt för att fler investeringar ska hamna i Sverige, och vi behöver snabbt få på plats de nya skatteregler som föreslogs i utredningen Skatteincitament för forskning och utvecklings förslag.
För det andra. Villkoren för kliniska prövningar måste förbättras radikalt. Europa har de senaste femton åren helt tappat sin position som ledande region för kliniska prövningar. Sverige är inget undantag. Långsamma och ineffektiva processer tillsammans med sen implementering av nya läkemedel är tydliga orsaker. Trenden måste vändas.
För det tredje. Betalningsviljan för innovativa läkemedel behöver utvecklas och bättre spegla värdet av den medicinska innovationen. Sverige och stora delar av Europa har länge kunnat dra nytta av att USA stått för en större del av kostnaderna för läkemedelsutveckling, men den amerikanska administrationen har varit tydlig med att den tiden nu är över. Det kan liknas vid hur Europa länge kunnat luta sig mot USA:s säkerhetsparaply inom NATO.
Till det ska tilläggas att de svenska listpriserna på läkemedel med patent också ligger 18 procent under det europeiska snittet enligt TLV:s internationella prisjämförelse.
Det går inte att vara innovationsledare och samtidigt förlita sig på att andra länder bär en större del av kostnaden för nya läkemedel. Flera länder agerar för att anpassa sin läkemedelspolitik för att kunna vara konkurrenskraftiga i den nya världsordningen för läkemedel. Sverige bör göra detsamma. Och göra det nu, medan sektorn fortfarande står starkt.
Fredrik Andersson, chefsekonom på Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Fredrik Erixon, chef för ECIPE och författare till studien A Tale of Three Industries: The Rise, Decline, and Rise Again of the Swedish Life Sciences Sector