Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | AI
AI kommer att förändra samhället i grunden. Det är riksdagspartierna överens om, enligt den enkät vi skickade i början av sommaren. Ändå saknas frågan i valrörelsen och i partiernas offentliga dokument. Tystnaden är inte acceptabel. Partierna behöver fatta aktiva, medvetna beslut om grundläggande aspekter av AI – annars lämnar de i realiteten över makten till privata teknikbolag och politiska beslut fattade långt utanför Sveriges och EU:s gränser.
Vi som skriver detta är verksamma inom demokratiutveckling, folkbildning, teknik och skola. Vi har granskat riksdagspartiernas partiprogram, valmanifest, motioner och interpellationer, intervjuer med partiföreträdare samt ställt egna frågor. Resultatet har vi publicerat på aivalet2026.se.
Vår slutsats är obekväm men enkel: det går inte att rösta om AI-politik i höst, eftersom det knappt finns någon politik att rösta om.
Digitaliseringsminister Erik Slottners parti, Kristdemokraterna, har ett principprogram på över 30 000 ord. Orden ”artificiell intelligens” ingår inte en enda gång. Lika tomt är det i Sverigedemokraternas valplattform, Vänsterpartiets partiprogram och Socialdemokraternas ”Plan för Sverige” som Magdalena Andersson presenterade i februari. Övriga riksdagspartier är kortfattade och grunda. Det handlar alltså inte om brist på nyansering – utan om total frånvaro av hur de ser att samhället kommer att förändras och hur de tänker möta denna förändring. I dokument som ska beskriva partiernas vision för landet de närmaste åren.
Generativ AI och maskininlärning används redan som beslutsunderlag hos myndigheter, i vårdorganisationer och skolor. Beslut som egentligen kräver politiska avvägningar utifrån människosyn och visioner om vilket samhälle vi vill bygga.
Vi har också den angelägna frågan om arbetsmarknad och kompetensomställning. Generativ AI förväntas påverka administrativa, analytiska och kreativa yrken i snabb takt. Vi riskerar ökad arbetslöshet och minskat skatteunderlag. Vi behöver en proaktiv plan om arbetsmarknaden förändras.
Tidigare smärtsamma erfarenheter av havererade digitaliseringsprojekt i den offentliga sfären borde också ha lärt oss vikten av leverantörsoberoende, kontroll över data och ägandeskap över projekt. Dataläckor, cyberattacker och tungrodda lösningar är tyvärr vardag för många. Trots det är stödet och styrningen inom AI för offentlig sektor vagt, splittrat och i många fall helt frånvarande.
Ett talande exempel på konsekvenserna av icke-beslut är AI och skolan. Regeringen har medvetet hållit skolan utanför allt policyarbete runt AI. Samtidigt vittnar både skolor och högre utbildning om att elever och studenter använder AI i allt högre utsträckning. Edtech-bolag jobbar hårt för att sälja in AI-tjänster vars kvalitet varierar kraftigt. Det är idag upp till varje läroinstitution att förhålla sig till AI.
Utmaningen här är flerdimensionell. Vi riskerar att få en hel generation som vant sig vid att alltid få färdiga svar och därmed förlorar förmågan att läsa djupt, resonera självständigt och pröva olika perspektiv. Vi riskerar också en uppgivenhet kring värdet av högre utbildning, vilket på sikt kommer att få förödande konsekvenser för vår kompetensförsörjning. Vi riskerar slutligen att våra gemensamma resurser läggs på dyra tekniska lösningar av tveksamt värde.
Ändå saknas besked om hur AI ska hanteras i grundskolan, gymnasiet, högskolan och det livslånga lärandet – en fråga som rör praktiskt taget varje familj i landet.
Sverige har goda förutsättningar för en aktiv AI-politik: hög digital kompetens, starka forskningsmiljöer och högt förtroende för offentlig förvaltning. Att förutsättningarna finns gör frånvaron av politik desto svårare att försvara.
Valet 2026 bör betraktas som ett AI-val. Det handlar om demokratins förmåga att styra sin egen utveckling snarare än att genom icke-beslut bli styrd av andra.
Partierna behöver kunna svara på följande frågor:
- Hur bedömer ni att AI förändrar arbetsmarknaden fram till 2030, och vilken politik för omställning och kompetensutveckling följer av det?
- Vilka konkreta åtgärder vill ni vidta för att minska Sveriges och EU:s beroende av ett fåtal utländska teknikbolag?
- Hur säkerställer ni att nyttan av AI sprids brett i samhället i stället för att öka klyftorna?
- Hur ser ni på riskerna med kontrollförlust och maktkoncentration, och hur vill ni minska de riskerna?
Antingen fattar Sverige aktiva, demokratiskt förankrade beslut om AI-teknikernas alla aspekter, så så lämnar vi i praktiken över besluten till teknikbolagen, i Washington eller Peking.
Väljarna förtjänar bättre än tystnad.
Maria Ottoson
initiativtagare till AI-valet 2026 och Folkets AI-kommission
Kerstin Beckman
verksamhetsutvecklare, AI-upplysare och författare
Johan Falk
lärare, AI-analytiker och författare
Jonatan Tensetti
lärare, folkbildare och författare
Petter Joelson
digital strateg och medgrundare av Digidem Lab och Civic Tech Sweden