I Sverige behandlas dessa frågor var för sig. Ensamhet bland äldre ses som en fråga för äldreomsorgen, studenters boendesituation som ett bostadspolitiskt problem och ungas psykiska hälsa som en fråga för vården. Men tänk om utmaningarna i själva verket hänger ihop? Runt om i Europa växer en annan syn fram. Där ses relationer, gemenskap och mellanmänskliga möten som en del av samhällets infrastruktur.
Frankrike har gått längst. Genom lagstiftning och nationella initiativ har landet etablerat intergenerationellt boende, där äldre delar sitt hem med studenter och unga vuxna. Syftet är att minska ensamhet, stärka tryggheten och göra det möjligt för äldre att bo kvar hemma längre. Tiotusentals människor har redan deltagit.
Prisvärda bostäder
I Tyskland har modellen Wohnen für Hilfe funnits i många år. Där får studenter tillgång till prisvärda bostäder i utbyte mot vardaglig hjälp och social närvaro hos äldre. Initiativet stöds av universitet, kommuner och ideella organisationer.
Gemensamt för modellerna är en enkel insikt: många äldre behöver inte mer vård – de behöver mer mänsklig kontakt. Och många unga behöver inte bara en bostad, de behöver känna tillhörighet och känna att de gör skillnad för någon annan.
Forskningen är tydlig. Ofrivillig ensamhet ökar risken för psykisk ohälsa, depression, hjärt-kärlsjukdom och ett tidigare behov av vård och omsorg. Samtidigt rapporterar unga vuxna rekordnivåer av ensamhet och psykisk ohälsa.
Ofrivillig ensamhet ökar risken för psykisk ohälsa, depression, hjärt-kärlsjukdom och ett tidigare behov av vård och omsorg
Därför behöver vi börja se sociala relationer som en förebyggande samhällsinvestering. När vi investerar i vägar, kollektivtrafik och digital infrastruktur gör vi det för att människor ska kunna mötas och leva sina liv. Men vem investerar i den mänskliga infrastrukturen?
Kommuner, universitet, bostadsaktörer och civilsamhälle borde tillsammans utforska hur intergenerationellt boende kan bli en del av framtidens välfärd, inte som en ersättning för äldreomsorg eller studentbostäder, utan som ett komplement som förebygger problem innan de uppstår.
Europa visar att relationer mellan generationer kan skapa värde för individen, avlasta samhället och stärka sammanhållningen. Sverige borde vara nästa land att ta detta steg.
Åsa Brögger, medgrundare, AuCare