Förra veckan föll Redhawks i försäsongspremiären mot Växjö, 1–2.
Mot Kalmar i Landskrona hamnade man i underläge tidigt i andra perioden. Mathias Wigley spräckte Malmömålvakten Marek Langhamers nolla efter försvarsslarv.
Det var som att vrida om strömbrytaren.
Redhawks höjde tempot och tryckte ner Kalmar.
– Vi skapade mycket och hade mycket tid i anfallszon, men vi var lite för mycket på utsidan och träffade för mycket med skott i block, säger Calle Persson.
Det saknades kanske lite jobb framför deras kasse?
– Ja, det där sista griseriet saknades. Det är väl någonting vi får jobba oss till, säger Calle Persson.
Det dröjde till inledningen av tredje perioden innan utdelningen kom. Trodde man.
Robin Hanzl jublade, men domarna dömde bort målet på grund av att Redhawks hade för många spelare på isen.
I stället fick Kalmar ett numerärt överläge som utnyttjades av den förre Redhawksspelaren Hampus Plato.
På sätt och vis utomordentligt passande eftersom Plato är från just Landskrona.
Petter Westerheim gjorde målet mot Växjö och den norske VM-bronsmedaljören var den som reducerade mot Kalmar.
Med 2,21 kvar fick Redhawks ett numerärt överläge.
Det följdes upp av ytterligare en Kalmarutvisning.
Ut med Marek Langhamer och sex mot tre i slutskedet.
Massivt tryck, förstås.
Kvitteringen uteblev.
Redhawks hade Fredrik Händemark, Filip Björkman, Seth Barton och Johan Ivarsson på skadelistan.
Inte heller Klas Dahlbeck spelade.
Men Redhawks hade nog förväntat sig att besegra allsvenska Kalmar ändå.
Calle Persson tar med sig ljuspunkterna.
– Det positiva är att det är fyra träningsmatcher kvar och några veckors träning att slipa till det på. Annars tycker jag att själva spelet med puck ändå var ett steg framåt. Arbetsinsatsen i sig var också där. Nej, jag tycker inte man ska vara orolig som supporter i det här läget.