Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Jag vill bara så gärna ha en förklaring”, säger Carina Bergfeldt i SVT:s serie ”Alla mina bokstäver”. ”Jag har på något sätt hoppats att om jag kanske får en adhd-diagnos så [var det] inte mitt fel, utan det var synapser eller någonting annat”, fortsätter hon och gör en gest runt vårt mest överskattade organ – hjärnan. Psykiatrins representanter i programmet gör inga ansatser att reda ut de missförstånd som ligger bakom Bergfeldts hopp. För adhd kan inte ge några förklaringar. Och adhd sitter inte heller i hjärnan.
En holländsk forskargrupp publicerade 2022 en artikel om hur adhd har börjat förstås som ett ting i sig, någonting som finns i naturen, någonting som går att upptäcka eller missa. Men adhd är en benämning på mönster av mänsklig variation. Adhd är, precis som alla psykiatriska diagnoser, en beskrivande klassifikation. Psykologen Dennis Fyr har förklarat vad det egentligen betyder i tidningen Folkvett. Han liknar diagnoser vid etiketter som man kan klistra på folk för att klassificera deras besvär och problem. En diagnos förklarar inte varför du har de besvär som någon inom vården kan benämna med en viss diagnostisk beteckning, lika lite som en namnskylt förklarar varför du heter som du heter.