I utträdesavtalet som slöts mellan Storbritannien och EU 2019 framgår att brittiska medborgare som var bosatta i EU skulle få stanna i de länder där de bodde.
Så länge Storbritannien var med i Europeiska Unionen kunde britter bo och arbeta fritt i EU. Men efter brexit skulle de som ville bo kvar i Sverige senast den sista december 2021 ha ansökt hos Migrationsverket om så kallad uppehållsstatus.
I en gemensam rapport från Storbritannien och EU-kommissionen i januari 2022 framgick att Sverige hade avslagit elva procent av alla ansökningar om att få stanna (1 100 avslag av 9 900 ansökningar). I Danmark och Finland var andelen under två procent.
I Storbritannien ansökte sex miljoner EU-medborgare och deras anhöriga om att få stanna. Tre procent fick avslag.
– Vi lyfte frågan redan hösten 2022 i möten med EU-kommissionen – om varför Sverige sticker ut i statistiken. Vi fick ingen tydlig förklaring, men svaret var att Sverige tillämpar avtalet på ett strikt sätt, säger Jane Golding, bosatt i Berlin och ordförande för organisationen British in Europe.
Fakta.Brittiska medborgare i EU
Utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU gav britter bosatta i ett EU-land rätt att stanna kvar i landet.
I 14 EU-länder, bland dem Spanien och Tyskland, fick britter automatiskt uppehållstillstånd, men de skulle anmäla sig till exempel vid en polisstation för att få rätt intyg.
13 EU-länder, bland dem Danmark, Finland och Sverige, krävde i stället att britterna ansökte om uppehållstillstånd.
Källa: EU-kommissionen
På den vägen har det fortsatt.
I EU-kommissionens senaste rapport, som täcker perioden fram till sista december 2024, har Sverige avslagit över 27 procent av ansökningarna (3 918 av 14 233). Övriga EU-länder ligger på runt tio procent eller lägre. Statistiken är inte helt tillförlitlig eller jämförbar mellan EU-länderna, enligt flera insatta personer som DN talat med. Men alla är eniga om slutsatsen: Sverige är mer restriktivt än andra.
En talesperson för brittiska ambassaden skriver i ett mejl till DN att ”vi framför regelbundet synpunkter till både svenska myndigheter och Europeiska kommissionen”.
Talespersonen konstaterar också att närmare 300 000 EU-medborgare, som lämnade in sina ansökningar för sent i Storbritannien, ändå har fått stanna där. ”Den brittiska regeringen har intagit ett generöst och pragmatiskt förhållningssätt”.
Migrationsminister Johan Forssell (M) skriver i ett sms att regeringen väldigt gärna vill att brittiska medborgare förlänger sina tillstånd och stannar i Sverige. ”Vi ska därför titta på frågan och se om vi kan göra något från vår sida för att underlätta processerna”, lovar han.
Regeringen ska kontakta Migrationsverket för att få mer kunskap om problemen och ”därefter se om och vad som i så fall skulle vara motiverat att göra på politisk nivå”.
Johan Forssell tror att statistiken kan ha påverkats av britter som i stället vill bli svenska medborgare, liksom sena eller ofullständiga ansökningar.
Det sistnämnda kan strida mot själva andemeningen med brexitavtalet, anser Jane Golding. Hon pekar bland annat på att myndigheter har skyldighet att hjälpa en sökande att styrka sin rätt att få stanna.
– Sverige vill kanske följa utträdesavtalet noga, men kom i håg i vilken anda det förhandlades fram – tanken var att alla de individer som berördes i stort sett skulle kunna fortsätta leva sina liv som tidigare, säger hon.
Jane Golding noterar att de flesta brittiska medborgare som lämnade in ansökan för sent till Migrationsverket verkar ha fått avslag. Så är inte fallet i andra länder. Till exempel valde Danmark att ändra sina bestämmelser 2023, så att fler kunde stanna.
EU:s chefsförhandlare, fransmannen Michel Barnier, sade i ett tal inför förhandlingarna att EU-medborgare som hade rätt att bo i Storbritannien, men saknade dokument som bevisade detta, skulle få stanna. Han tillade att motsvarande rättighet självfallet skulle gälla för britter i EU.
Jane Golding lyfter också fram att myndigheter i flera EU-länder, till exempel Nederländerna, skickade brev till alla britter som var folkbokförda i landet. Det hjälpte dem som inte nåddes av digitala kampanjer. Ett liknande uppdrag, att nå folkbokförda, fick aldrig Migrationsverket eller Skatteverket av den dåvarande svenska regeringen.
Fakta.Brexit
Efter 43 års EU-medlemskap röstade Storbritannien i en folkomröstning den 23 juni 2016 ja till att lämna EU.
Den 19 juni 2017 inledde EU och Storbritannien förhandlingar om Storbritanniens utträde ur EU (brexit).
En överenskommelse nåddes den 17 oktober 2019.
Vid midnatt den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien EU. Brexitavtalet trädde i kraft den 1 februari 2020.