LKAB får köra malm på ”Dödens väg:” ”Inte önskvärt”
Trängseln på järnvägen gör att LKAB tvingas köra malmtransporter med lastbilar längs ”Dödens väg”. En hårt trafikerad vägsträcka. Kiruna kommun är kritisk till lösningen.
– När järnvägen har bristande kapacitet är det väg som är alternativet, det är klart att det inte är önskvärt, säger Linda Bjurholt, vd LKAB Malmtrafik.
I dagsläget får inte LKAB upp tillräckligt med malm från gruvan i Kiruna. Samtidigt behöver anrikningsverket tillräckligt med råmaterial för att hålla en hög produktion av järnmalmspellets. Därför har LKAB fått tillstånd från Länsstyrelsen i Norrbotten att köra malm med lastbil. Det handlar om cirka 80 transporter per dag från deras dagbrott Mertainen till Kiruna. En sträcka på cirka 30 kilometer.
LKAB:s tillstånd att köra lastbilar gäller under 18 månader.
De kommer att köra på en av E10:an, vilket är sträckan mellan Gällivare och Kiruna. Den brukar i folkmun kallas för ”Dödens väg” där tung industritrafik dagligen samsas med personbilar. Det är också den enda vägen som knyter samman Kiruna och Gällivare, och den väg som kvinnor som ska föda barn i Gällivare måste färdas.
Enligt LKAB kommer inte vägtrafikanterna att påverkas nämnvärt.
Enligt Linda Bjurholt, logistikchef på LKAB och vd LKAB Malmtrafik, vill LKAB använda Malmbanan, men att kapacitetsbrist på järnvägen tvingar bolaget att köra en del av materialet på lastbil till Kiruna.
– Huvudorsaken är att våra verk behöver ha tillräckligt med råmaterial så att vi kan fortsätta producera produkter. Vi har ett lager av malm i Mertainen som vi kan använda vid den här typen av tillfällen, säger hon och fortsätter:
– Det är egentligen en kombination av hur mycket malm vi i dagsläget klarar av att få upp och hur mycket som behöver förbrukas i verken. Nu ser vi ett något ökat behov från våra kunder och då behöver vi säkerställa att vi har det.
Kiruna kommun är kritisk till LKAB:s lösning. I sitt remissvar skriver de att E10:an redan är hårt trafikerad. De ser istället att en utökning av antalet tåglägen från Svappavaara till Kiruna är ett bättre alternativ för både människor och miljö.
Linda Bjurholt förstår kommunens kritik.
– Vi väljer järnvägen alla dagar i veckan om vi kan. Men när järnvägen har bristande kapacitet är det väg som är alternativet, det är klart att det inte är önskvärt.
Hade inte LKAB fått tillstånd hade den yttersta konsekvensen varit att de hade fått stänga ned några verk under en tid, menar hon.
– Har vi inte råmaterial att köra i våra verk, innebär det att vi kanske inte kan producera de volymerna färdiga produkter av järnmalmspellets som vi behöver för att kunna sälja till våra kunder.
Fakta.Ökade behov på Malmbanan
LKAB bryter 80 procent av all järnmalm inom EU. Totalt sett står Sverige för 93 procent av all järnmalm som produceras i Europa.
I Norrbotten transporteras malm via Malmbanan/Ofotbanen till Narvik. Malm går även till hamnen i Luleå, via Malmbanan söderut.
LKAB räknar med att öka produktionen och transporterna med uppemot 50 procent under 2030-talet.
Kaunis Iron planerar för en liknande procentuell ökning från år 2028, men från lägre produktionsnivåer.
Exporten från Nordnorge har tredubblats senaste tio åren. År 2022 skickades 240 000 ton havsprodukter på järnvägen.
Viscariagruvan, som under 2024 fick klartecken att öppna utanför Kiruna, väntas också använda Malmbanan för transporter. Till detta finns planer på ett pelletsverk i Narvik, samt ökade behov för försvaret och allierade styrkor.