Den 4 juli i år var Daniel Kämpe, 44, uppe i sommarhuset i hembyn Risbäck i Dorotea kommun tillsammans med sin hustru Elin Kämpe.
Hon berättar att Daniel känt sig lite ”konstig” den dagen. Paret skulle precis ge sig ut på en fisketur när hon fick ett samtal från Daniels pappa ett par hus bort.
Daniel hade kollapsat på gården.
– Jag minns inte så mycket av när jag anlände. Jag vet att jag skrek och for fram. Vi hade 112 på högtalare och gjorde hjärtkompressioner, berättar hon.
Hjärtstartaren funkade inte
Elin som jobbar som undersköterska kom på att det fanns en hjärtstartare i församlingshemmet en bit bort och körde dit med fyrhjulingen.
Men när de väl skulle starta hjärtstartaren var det slut på batteri.
– I stunden var jag skitförbannad. När man är uppe i varv och gör hjärtkompressioner på den man älskar mest av allt, då blir det här ett störningsmoment. Man är jätteledsen och stressad och blir också jättearg, säger hon.
Ambulansen kom efter en timme men då gick Daniels liv inte att rädda.
Kritiken: ”En falsk trygghet”
Efter Daniels bortgång har Elin tänkt mycket på om en fungerande hjärtstartare hade kunnat göra skillnad. Men det kommer hon aldrig att få svar på.
– Jag får leva i ovissheten och får aldrig veta om han hade kunnat leva i dag. Det var en falsk trygghet, man tänker att hjärtstartare bara ska funka.
Hon tycker att det behövs tydligare rutiner.
– Jag tycker att de som har mottagit den och monterat den har ett ansvar. Det är inte bara att få en låda och sätta upp den på väggen och känna att ”nu har vi gjort en bra gärning”. Jag tror det finns oerhört mycket okunskap kring dem.
Kyrkans svar
Kyrkoherden Anders Gustafsson ansvarar för fem församlingar i södra Lappland, inklusive den i Risbäck.
Det är oklart när hjärtstartaren sattes upp och av vem.
– Jag har varit kyrkoherde sedan i januari och den har hängts upp långt före min tid. Jag kan inte svara på exakt när, säger han.
Varför har ni inte kontrollerat att den fungerar?
– Därför att vi inte har haft fungerande rutiner. Det vore ju rimligt om man hade rutiner så att man gick igenom alla sina hjärtstartare någon gång om året för att se att batteriet funkar och att ingen använt dem. Den här hjärtstartaren sitter ju lite avsides, i en lokal där vi inte har så mycket verksamhet. Alla har väl trott att det är frid och fröjd eftersom den inte ger något ljud ifrån sig.
Enligt Branschrådet för Hjärtstartare i Sverige (BFHS) har innehavare av hjärtstartare ett ansvar att se till att apparaten fungerar.
Hur ser ni på ert ansvar här?
– Det är klart att det är vi som har ansvar för det och vi håller på att se över våra rutiner nu så att det här inte ska kunna hända igen. Det är en fruktansvärd sak.
Vill varna andra
I dag ligger Daniel Kämpe begravd i Risbäck. Saknaden är stor och Elin måste anpassa sig till ett helt nytt liv utan sin man sedan 8 år tillbaka.
– Jag saknar honom. Han var väldigt snäll, hjälpsam och kärleksfull. Jag försöker att blicka framåt, jag vet att han hade velat det. Men hela mitt liv har vänts upp och ner. Hela vardagen, hela framtiden, allt, säger hon och gråter.
Nu hoppas hon kunna förhindra att liknande händelser sker.
– Jag har valt att prata om det här eftersom jag inte vill att någon ska få uppleva det jag upplevde den dagen. Jag vill att det ska ske en förändring för att det här ska kunna undvikas i större utsträckning.