Sverige står inför den största försvarsupprustningen sedan kalla kriget. Under de kommande åren ska hundratals miljarder kronor investeras för att stärka Sveriges försvarsförmåga och uppfylla våra åtaganden inom Nato. Det behövs en mer aktiv debatt om hur vi säkrar att de investeringarna också bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga. Vi står inför en unik möjlighet.
Ny forskning från Entreprenörskapsforum visar att avancerade och FoU-intensiva försvarssatsningar kan skapa betydande samhällsekonomiska värden utöver den militära nyttan. Deras bedömning är att samhällsvärdet över tid kan motsvara två till fyra gånger den ursprungliga investeringen. Det innebär stora möjligheter för Sverige som har en lång ingenjörstradition och en utbyggd högteknologisk industri. När rekordstora försvarsinvesteringar nu ska göras behöver vi diskutera hur Sverige kan få största möjliga samhällsekonomiska nytta av dem, utöver själva försvarsförmågan.
Forskningen visar att de positiva samhällsekonomiska effekterna av FoU-intensiva satsningar främst uppstår genom den kunskap, kompetens, arbetsmetoder och innovationsförmåga som byggs upp under utvecklingsarbetet. Exempelvis inom områden som artificiell intelligens, autonoma system, cybersäkerhet, sensorteknik, mjukvara och avancerade material. Det handlar också om teknik som stärker samhällets hållbarhet och motståndskraft. Arbetet med energieffektivisering, hållbara flygbränslen, elektrifiering, avancerade material och resurseffektiva produktionsprocesser drivs i allt högre grad av samma tekniska kompetenser som utvecklar nästa generations försvarssystem.
När den kunskapen kommer till användning i andra företag och branscher uppstår det som forskare brukar kalla spillovereffekter – indirekta värden som sträcker sig långt utanför det ursprungliga projektet. Kunskap sprids genom forskningssamarbeten, leverantörsnätverk, personalrörlighet och nya företag.
Den kanske viktigaste slutsatsen i forskningen är att det krävs utarbetade ekosystem för att de samhällsekonomiska vinsterna i form av stärkt konkurrenskraft och tillväxt ska realiseras. Det handlar om universitet, forskningsinstitut, innovativa småföretag, större industriföretag och offentliga aktörer som tillsammans bildar ekosystem för innovation och kompetensutveckling. Starka miljöer som kan utveckla, ta emot och sprida den kunskap som skapas.
Sverige har goda förutsättningar att lyckas med det. Vi har en lång tradition av samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vi har en utvecklad och internationellt konkurrenskraftig försvarsindustri. Inom flyg- och försvarsområdet finns teknikmiljöer som byggts upp under många decennier.
På Saab ser vi dagligen hur sådana ekosystem fungerar i praktiken. Utvecklingen av Gripensystemet involverar hundratals svenska leverantörer, forskare, ingenjörer och teknikföretag. Vi samarbetar med universitet över hela landet och är sedan länge strategisk partner till Linköpings universitet, Chalmers och KTH med flera. Linköping är ett bra exempel på hur ett innovativt ekosystem fungerar. I och runt Linköping har det vuxit fram ett starkt teknikkluster där industri, akademi, startups och forskningsinstitut samverkar, med Gripenprojektet i grunden. Historiskt har det här kompetensutbytet exempelvis bidragit till att Ericsson kunde utveckla fasstyrda antenner snabbare – en teknik som i dag utgör en viktig komponent i 5G-näten.
De här ekosystemen uppstår inte automatiskt. Om Sverige ska få full nytta av de historiska försvarsinvesteringar som nu genomförs krävs långsiktighet och medvetna prioriteringar. Vi kan inte leva på gamla meriter, utvecklingen går alltför fort.
Forskning och utveckling måste vara en central del av upprustningen. Samverkan mellan industri, akademi och offentlig sektor behöver stärkas ytterligare. Fler små och medelstora teknikföretag måste få möjlighet att delta i utvecklingsprojekt, testmiljöer och offentlig upphandling. Det innebär ett ansvar både för oss i industrin och för politiken.
För industrins del handlar det om att fortsätta investera i forskning och utveckling, stärka samarbetet med akademin och skapa möjligheter för nya företag och teknologier att växa fram. På Saab ser vi det som en central del av vårt uppdrag och investerar årligen ungefär en femtedel av vår omsättning i FoU.
För politiken handlar det om att stärka statens unika roll som beställare och möjliggörare av den forskning och teknikutveckling som marknaden inte kan bära på egen hand. Även om produktutvecklingen går allt snabbare kräver utveckling av avancerad kärnteknologi förmågan att formulera långsiktiga behov, tydliga prioriteringar och uthållighet. Det måste vi våga satsa på även i en tid då hastighet i upprustningen är hårdvaluta.
Försvarsupprustningen är vår tids största investeringsprojekt för Sverige som samhälle. Den kan bli en katalysator för att långsiktigt stärka vår internationellt erkända position som innovationsledande industrination. Därför bör vi se de kommande försvarsinvesteringarna som mer än en satsning på säkerhet. De är en unik möjlighet att stärka svensk innovationskraft, konkurrenskraft och framtida välstånd. Forskningen visar att möjligheten finns. Frågan är om vi tar vara på den.
Viktor Wallström, senior vice president and Head of Group Communication & Sustainability SAAB