Riksbanken håller styrräntan kvar på 1,75 procent. DN:s ekonomireporter Hasse Eriksson svarar på frågor om vad som händer framåt och hur det går med boräntan.
Riksbanken rör inte styrräntan – vad betyder det?
Avvakta, sitt still i båten och vänta och se. Så kan man beskriva Riksbankens strategi just nu. Det gör att man låter styrräntan vara kvar på 1,75 procent den här gången med garderingen att läget är mycket osäkert.
Inflationen i juli enligt måttet KPIF – som Riksbanken mäter sig mot – var 0,7 procent. Långt under målet på 2 procent. Men Riksbanken konstaterar i torsdagens beslut att både inflationen och tillväxten ligger över deras tidigare prognos i juni.
Anledningen till den låga inflationen beror främst på regeringens politik med sänkta energiskatter, lägre matmoms och halverat pris på kollektivtrafiken hållit ned siffran.
Men andra bullar väntar runt hörnet.
När de tillfälliga effekterna klingar av väntas inflationen ta fart. Riksbanken skriver i sitt beslut att ”risken för att den underliggande inflationen ska bli för hög i spåren av utbudsstörningarna kvarstår.”
Boven i inflationsdramat är kriget mellan USA och Iran och den dyrare oljan. Mycket talar för att det får genomslag på olika priser framöver.
”Osäkerheten om utvecklingen i Mellanöstern är fortsatt stor och det finns ännu inget fredsavtal mellan USA och Iran.”, konstaterar Riksbanken.
Det är en anledning till Riksbankens vänta-och-se-strategi.
Blir det höjd ränta framöver?
Helt klart. Frågan är bara när. Sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvartstår, konstaterar Riksbanken. Det kan också bli fler än en höjning kan man förstå av torsdagens besked.
”Skulle den oväntat höga inflationen under sommaren vara inledningen på en större och mer bestående inflationsuppgång kommer Riksbanken att anpassa penningpolitiken i en stramare riktning.”, skriver Riksbanken.
På ren svenska betyder det fler räntehöjningar.
Bland prognosmakarna är bedömningarna olika när höjningen kommer. Konjunkturinstitutet exempelvis tror på december. Statliga banken SBAB tror på höjningar både i november och i december i år.
Vad betyder det senaste räntebeskedet för boräntan?
Att det inte blev någon förändring av styrräntan innebär att de med rörliga räntor blir kvar på nuvarande nivån. Men när Riksbankens höjningar väl kommer blir det de rörliga lånen som får ta smällen.
Om SBAB får rätt i sin prognos kommer de två höjningarna av styrräntan mot slutet av året att ge en genomsnittlig rörlig boränta på 3,2 procent i början av 2027. Det skulle betyda 290 kronor mer i månaden för varje miljon i rörligt bolån, enligt SBAB:s prognos.
För de fasta boräntorna är det de längre marknadsräntorna som avgör – inte Riksbankens styrränta. Där är det vad marknaden tror om inflationen och den ekonomiska utvecklingen som avgör riktningen på den räntan.
Olika sorters ränta
Styrräntan: Riksbankens verktyg för att hålla inflationen vid sitt mål på 2 procent.
Marknadsräntor: Räntan för bland annat statens obligationer som handlas på räntemarknaden.
Rörlig boränta: Bolån där räntan ändras var tredje månad.
Bunden bolåneränta: Bolån där räntan är den samma under en bestämd period. Två och fem år är vanligast.
Snittränta: Genomsnittliga räntan som banken gett sina kunder på bolån.
Listränta: Den nivå som banken annonserar utåt för bolån innan kunden förhandlat med banken.