Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent.
”Under sommaren har såväl tillväxten som inflationen varit högre än i prognosen från juni och risken för att den underliggande inflationen ska bli för hög i spåren av utbudsstörningarna i Mellanöstern kvarstår”, står det i ett pressmeddelande.
Men samtidigt finns det andra signaler som dämpade priser för företagen och att arbetsmarknaden utvecklats något svagare än väntat. Bedömningen för en höjning senare i år ligger kvar sedan tidigare.
”Skulle den oväntat höga inflationen under sommaren vara inledningen på en större och mer bestående inflationsuppgång kommer Riksbanken att anpassa penningpolitiken i en stramare riktning”, står det i pressmeddelandet.
I linje med förväntningarna
Christina Sahlberg, privatekonom Skandia, säger att beskedet var i linje med förväntningarna, men konstaterar att det kommer flera varningar om att läget kan ändras i takt med utvecklingen i Mellanöstern.
– Det verkar som att Sverige går relativt starkt och den underliggande inflationen börjar nå målet som Riksbanken har. Men som sagt, det kan ändras fort, säger hon.
För svenska bolånetagare är beskedet lugnande, men man bör vara förberedd på en höjning, enligt Sahlberg.
– Det enda man kan göra själv är att se till att man har tillräckliga marginaler i sin ekonomi och att man vet att räntan kan gå upp och ner, säger hon.
Bedömarna: Då kommer höjningarna
Fortsatt oro i Mellanöstern och ekonomiska vallöften gör att flera bedömare tror på en höjning av styrräntan i år för att hålla inflationen nere.
Inför torsdagens räntebesked gick statliga bolånebanken SBAB ut med att två höjningar är troliga i november och december.
– Det är lite av ett lappkast men bakgrunden är att en öppning av Hormuzsundet i närtid nu framstår som alltmer osannolik vilket borde få en betydande negativ utveckling för inflationen, säger chefsekonom Robert Boije, i ett pressmeddelande.
SEB:s seniora ekonom Robert Bergqvist sa till Di att han vill se en räntehöjning redan i september.
– Om flera av de konsumtionsinriktade vallöftena ska infrias kan penningpolitiken behöva fungera som motvikt för att hålla tillbaka inflationsriskerna, säger han till tidningen.