De två senaste årens milda vintrar, ollonår och att det har varit rikligt med frukt har lett till att många vildsvin överlever – och förökar sig snabbt.
När vildsvinsstammen fick ett kraftigt uppsving 2024 ökade också antalet trafikolyckor med vildsvin kraftigt, från 5 700 under 2023 till 9 200 året efter.
– Den snabba ökningen av viltolyckor med vildsvin är bruten nu. Men vi har fortfarande en rekordstor stam, säger Anders Broby, handläggare på Viltanalysenheten på Naturvårdsverket.
Ökad jakt
Naturvårdsverket, som ansvarar för viltförvaltningen, bedömer att det i nuläget finns över 570 000 vildsvin före jakt och 325 000 vildsvin efter avslutad jaktsäsong. Myndigheten har inte satt något mål för hur stor stammen ska vara, men Naturvårdsverket liksom Svenska jägareförbundet och Lantbrukarnas riksförbund tycker att den behöver minska, men olika mycket.
För att det ska lyckas måste jakten öka betydligt.
– Jägarna måste skjuta mycket för att knäcka uppgången och den höga avskjutningen måste hålla i under några år för att få ner stammen till en lägre nivå, säger Anders Broby.
Vildsvin får jagas året runt, dock inte suggor med kultingar. Tekniska hjälpmedel som mörkersikte är numera tillåtet vid jakt. Nya regler infördes 2024 som underlättar hantering och försäljning av vildsvinskött, till exempel kan jägare sälja små mängder kött direkt till konsument och detaljhandeln.
Tungrodd byråkrati
Jägarna vill skjuta fler vildsvin, men regelverket gör att det fortfarande är dyrt att sälja vildsvinskött vidare och administrativt krångligt, enligt Svenska jägareförbundet. Krav på trikin- och cesiumtester, kylkedjor, spårbarhetsprotokoll och veterinärbesiktningar driver upp priset.
Detta leder till att Sverige importerar vildsvinskött från övriga Europa, trots att det alltså finns gott om vildsvin i de svenska skogarna.
Carl-Johan Djurstedt Holm, generalsekreterare på Svenska jägareförbundet, vill se fler förenklingar i regelverket och så kallad dynamisk upphandling i kommunerna.
– Genom att låta offentliga kök köpa in vildsvinskött när tillgången är som störst – under höst- och vinterjakten – kan efterfrågan öka och ge jägarna incitament att skjuta fler djur, säger han.
Kostnaderna för skador i lantbruksgrödor som vildsvinen orsakar uppskattas till cirka 300 miljoner kronor 2023, i en rapport från Jordbruksverket.
Fakta: Lantbrukarna och jägarna har olika syn
Lantbrukarnas riksförbund, LRF, föreslår reglerad utfodring, tillåtelse att jaga i samband med att jordbruksmaskiner används, och tillåtelse att eftersöka vildsvin med hjälp av drönare samt att ändra reglerna för vildsvinsfällor, i syfte att minska stammen. LRF varnar för att om inget görs kan vildsvinsstammen ha ökat till en miljon djur om fyra år.
Svenska jägareförbundet anser att nuvarande regelverk är fullt tillräckligt, och att det nu främst handlar om lokal samverkan för att reglera vildsvinsstammen där det behövs.
Förbundet pekar också på att det redan finns möjlighet till undantag för jakt i samband med användning av jordbruksmaskiner, liksom för att använda tekniska hjälpmedel som drönare efter ansökan hos länsstyrelsen.
Fakta: Vad menas med en viltstam i balans?
Viltförvaltningen står på tre ben: sällsynta arter ska bevaras, viltet ska brukas som resurs och skador som viltet orsakar ska begränsas.
Anders Broby, handläggare på Viltanalysenheten på Naturvårdsverket, beskriver viltförvaltningen som en trestegspall: det måste vara balans mellan de tre – annars välter pallen.
Grundprincipen i viltförvaltningen är att beslut ska fattas på så låg nivå som möjligt, lokalt eller regionalt.
Källa: Naturvårdsverket.