Sveriges klimat- och industriomställning innebär stora, kapitalintensiva investeringar i industri, energiinfrastruktur och samhällsviktig verksamhet. Projekten är strategiskt viktiga för Sverige med potential att skapa tusentals nya arbetstillfällen, stärka svensk konkurrenskraft, resiliens och exportmarknad.
Samtidigt är verksamheterna ofta tekniskt, juridiskt och organisatoriskt komplexa och berör flera nationella intressen såsom miljöskydd, energiförsörjning och säkerhet. Det innebär att de är beroende av ett stort antal statliga myndigheter vars organisatoriska arbete har stor betydelse för projektens ledtider och genomförbarhet. Myndigheternas arbetskultur påverkar på så sätt Sveriges möjligheter att attrahera strategiskt viktiga etableringar, och det är av stor vikt att svenska tillståndsprocesser är effektiva och att onödiga avslag kan undvikas.
Trots vikten av effektiva och förutsebara tillståndsprocesser påträffas intressekonflikter eller invändningar ofta sent i processen. I flera fall handlar det om motsättningar som hade kunnat identifieras och hanteras tidigare om det funnits en tidigt och tydlig dialog mellan verksamhetsutövare och berörda myndigheter. I stället får den sökande allt för ofta besked sent – ibland efter flera år – om att en ansökan hade haft större chans att godkännas om den utformats annorlunda eller tagit särskilda omständigheter i beaktning. Detta är inte en tillfällighet utan ett systemfel som kan och bör åtgärdas.
Sena kompletteringar och ofullständiga ansökningar bidrar även till ökad belastning på tillståndsmyndigheterna. Flertalet studier visar att långa handläggningstider i stor utsträckning uppstår hos prövningsmyndigheten i samband med kompletteringsärenden. Genom att hinder identifieras och hanteras tidigt i processen kan antalet handläggningsomgångar och osäkerheten för berörda aktörer minska. De myndigheter som valt att arbeta rådgivande och som prioriterar tidig dialog vittnar om ett mer resurseffektivt arbetssätt som gynnar både myndigheten och företagen.
Accelerationskontoret, med uppdrag att stärka svensk konkurrenskraft och underlätta för industrins gröna omställning, överlämnar därför två konkreta förslag till regeringen:
1. Inför krav på utvalda myndigheter att tillämpa ett konsultativt arbetssätt i relevanta processer. Myndigheterna ska arbeta vägledande för att underlätta för verksamhetsutövaren att utforma verksamheten och ansökan så att de är förenliga med gällande regelverk och berörda intressen. Myndigheterna ska aktivt föra dialog och lämna tydlig och tidig återkoppling utan onödigt dröjsmål om vilka krav, utredningsbehov och frågeställningar som är relevanta samt ta initiativ till kontakt för att klargöra oklarheter och bidra till att processen drivs framåt.
2. Ge berörda myndigheter i uppdrag att identifiera ytterligare processer och moment där ett konsultativt arbetssätt kan bidra till ökad effektivitet, kortare ledtider och mer förutsebara processer, samt vidta de åtgärder som bedöms lämpliga.
Förslagen omfattar 24 statliga myndigheter, i första hand de som påverkar projekt inom den gröna omställningen. Det är av stor vikt att arbetssättet implementeras brett, så att komplexa processer som involverar olika myndigheter kan effektiviseras.
Ett konsultativt arbetssätt är fullt förenlig med myndigheternas objektivitetsprincip och rentutav nödvändigt utifrån myndigheternas serviceplikt. Det är helt enkelt orimligt att en myndighet som har kännedom om intressekonflikter eller kunskap som kan effektivisera processen inte delger det med den sökande. Det är per definition ineffektivt och kan tvärt emot kravet på objektivitet riskeras att uppfattas som partiskt.
Genom att arbeta rådgivande kan tillståndsprocesserna effektiviseras och de mest utdragna ärendena kortas med fler år. Myndigheternas arbetsbelastning minskar och attraktiviteten för den svenska marknaden ökar. Det är en nödvändighet om Sverige ska fortsätta gå i bräschen för industrins gröna utveckling.
Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare, Accelerationskontoret.
Myndigheter som berörs av de nya förslagen
Affärsverket svenska kraftnät
Boverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Försvarsmakten
Havs- och vattenmyndigheten
Kemikalieinspektionen
Lantmäteriet
Luftfartsverket
Länsstyrelserna
Myndigheten för civilt försvar
Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen
Riksantikvarieämbetet
Sametinget
Sjöfartsverket
Skogsstyrelsen
Statens jordbruksverk
Statens energimyndighet
Strålsäkerhetsmyndigheteten
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
Trafikverket
Transportstyrelsen