Det är sällan som en studie kritiseras innan den ens har genomförts. Men så blev det när regeringen meddelade att den ville låta kartlägga invandrares värderingar. Tjänstemannafacket TCO rasade. Europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) hävdade att det var rasistiskt att påstå att den som har invandrat till Sverige skulle kunna ha andra värderingar än majoritetssvenskar.
Kritiken säger något om hur kontroversiellt det är att över huvud taget prata om invandrares värderingar och antyda att de skulle skilja sig från majoritetsbefolkningens.
Förra veckan presenterades kartläggningen "Mellan två världar" av Bi Puranen, forskningsledare och generalsekreterare för World Values Survey, och resultaten är långt mer intressanta och komplexa än vad kritikerna kunde föreställa sig.
Puranen och hennes forskargrupp har ställt frågor som rör alltifrån utbildning, jämställdhet, demokrati, familj och sex till drygt 7 300 personer från både äldre och nyare invandrarländer. De har även gjort djupintervjuer med 127 deltagare. De har talat med människor som har bott i Sverige i decennier såväl som nyanlända som läser Svenska för invandrare, SFI.
Kartläggningen visar att medan vissa värderingar anammas snabbt så byts andra ut långsamt – eller inte alls. Puranen kallar det för selektiv integration: olika delar av en människas värderingssystem förändras olika i olika takt.
De värderingar som är lättast för migranter att ta till sig handlar om utbildning, jobb och offentliga institutioner. De värderingar som förändras långsammast rör sex, äktenskap och privat moral – den typen av normer som människor socialiseras in i tidigt och får med sig hemifrån. Det är också i de frågorna det är störst skillnad mellan migranter och den svenska majoritetsbefolkningen.
Deltagarna i studien fick bland annat svara på hur de såg på sex före äktenskapet. De fick utgå från en skala från 1-10, där 1 var aldrig acceptabelt och 10 var alltid acceptabelt. Bland gruppen som kom till Sverige 2018 eller senare var medelvärdet 3,9 jämfört med 7,82 bland migranterna som har bott i Sverige sedan 2010 eller tidigare. Bland majoritetssvenskar var siffran hela 9,03 – det vill säga nästan alla tyckte att det alltid var acceptabelt med sex före äktenskapet.
Ett av rapportens viktigaste bidrag för att förstå krockarna mellan vissa invandrargrupper, särskilt de från Mellanöstern och Nordafrika samt subsahariska Afrika, och det svenska samhället är begreppet ”familism”. Medan Sverige kännetecknas av en utpräglad individualism kommer många invandrare från länder där familjen, släkten och klanen – inte staten – är den främsta källan till social och ekonomisk trygghet.
Att komma från en kultur där familjen fungerar som välfärdsstat, ekonomisk försäkring och arbetsförmedling påverkar hela ens förhållningssätt till världen: inte minst när det gäller synen på sex, äktenskap och individuell frihet.
I det moderna Sverige ses äktenskap som något som rör två personer. För den som kommer från en kultur präglad av familism ses äktenskap som en fråga som berör hela släkten och dess möjlighet till överlevnad. Därför kan något så viktigt inte bara beslutas av två individer, eftersom det får följdverkningar för så många fler.
Puranen ger exempel på när hon själv mötte den här uppfattningen. Hon skulle hålla ett föredrag om värderingar för en grupp socialsekreterare som jobbade med invandrare i södra Sverige när en ung kvinna med slöja hade synpunkter. Kvinnan, som jobbade med ungdomar med invandrarbakgrund, förklarade för Puranen att hon såg det som sitt uppdrag inom ungdomsverksamheten att hålla koll på dem: ”Vi vet att de är intresserade av sex, men vi äldre vet vad som är bäst för dem, vem som är lämpligast att utse som äktenskapspartner för dem”.
Förutom att den unga kvinnans uppfattningar går emot alla tänkbara offentliga värdegrundsdokument visar hennes invändningar att det är mycket svårare att förändra människors värderingar än vad svenska politiker trodde för några decennier sedan. Hon hade ett jobb, talade svenska – och ändå framförde hon uppfattningar som ses som fullkomligt främmande för i princip hela majoritetsbefolkningen.
Under tidigt 2000-tal var den gällande uppfattningen inom båda blocken att integration skedde av sig självt bara en invandrare lärde sig svenska och fick ett jobb. Då skulle denne som av ett trollslag ”bli svensk” och allt skulle lösa sig. Men det krävs mycket mer än så för att människor ska börja byta ut sina normer och anamma de värderingar som majoriteten ser som självklara. Det visar "Mellan två världar" med all önskvärd tydlighet.