Ryssarna fruktar att Kreml kan fatta beslut om att beslagta sparkonton för att finansiera Ukrainakriget, rapporterar Washington Post.
Under året har motsvarande över 230 miljarder svenska kronor plockats ut från landets banker, enligt statistik från den ryska centralbanken.
Summan överstiger redan den som togs ut från ryska banker under det första invasionsåret 2022.
Massuttagen har orsakat kontantbrist enligt Taras Skvortsov, högt uppsatt chef på Sberbank – Rysslands största bank för privatkunder.
Även de upprepade ukrainska drönarattackerna mot måltavlor i Ryssland, som förutom direkt militära mål även riktar sig mot energianläggningar, oljeraffinaderier och e-handelslager, uppges ha skapat en rädsla som får människor att vilja ha kontanter.
– Drönare flyger. Saker brinner upp. Nervositet växer. Och folks vardagsförnuft börjar sätta in, att de behöver ha kontanter under kudden och inte på banker där de kanske aldrig får tillbaka dem, säger en tidigare anställd inom den ryska finanssektorn till Washington Post, som vill vara anonym på grund av frågans känslighet.
Expert: Saknar förtroende för systemet
De ryska bankfinanserna uppges sedan tidigare vara tyngda av skulder efter att Kreml drivit igenom stora lån till militärindustrin.
Uttagen rapporteras redan ha försämrat regeringens möjligheter att samla in pengar till kriget genom att utfärda statsobligationer.
– Det betyder att folk inte har något förtroende för det ryska bank- eller finanssystemet. Allt detta är en följd av rädslan att för att regeringen ska göra något med banksystemet, till exempel förstatliga sparkonton, säger Alexandra Prokopenko, tidigare rådgivare vid den ryska centralbanken, till Washington Post.
Hon bedömer dock att Kreml inte kommer att agera riktigt så drastiskt, men:
– Jag skulle inte utesluta att myndigheterna kan införa begränsningar i kontantuttag, säger hon till Washington Post.