Riksbanken väntas under torsdagen lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Sverige förblir därmed det EU-land som har allra lägst räntor. I Europa överträffas vi bara av Schweiz.
Men Sverige lär inte förbli ett utpräglat lågränteland särskilt länge till. I höst är en eller två räntehöjningar att vänta. Sådana beslut kan komma den 24 september, den 4 november och den 16 december. I början av nästa år kan den svenska styrräntan ligga en halv procentenhet högre än idag.
Det skulle innebära att varje miljonlån blir 417 kronor dyrare per månad. Det minskar köpkraften för tiotusentals svenska hushåll som har bolån med rörlig ränta. Höjd ränta kan på sikt också leda till högre hyror.
Det framstår som motsägelsefullt att räntan är på väg upp i ett läge där Sverige har västvärldens kanske lägsta inflation. Just nu ligger inflationen på årsbasis på rekordlåga 0,7 procent. Det är långt under Riksbankens mål på 2,0 procent.
Men så kommer det inte att förbli. Ledande bankekonomer pekar på sex faktorer som lär tvinga Riksbanken att höja den svenska styrräntan.
1. Sveriges rekordlåga inflation beskrivs som artificiellt låg. Den har pressats ner av en handfull politiska beslut och skulle ligga en hel procentenhet högre – på 1,7 procent – om det inte vore för att regeringen halverat matmomsen, sänkt drivmedelsskatten under EU:s miniminivå och halverat priset på månadskort i kollektivtrafiken.
Samtliga dessa beslut är tillfälliga. Redan från oktober är det meningen att bränsleskatten ska höjas. Från årsskiftet ska matmomsen höjas samtidigt som statsstödet till kollektivtrafikresor ska avskaffas. Allt detta kommer att få inflationen att gå upp – och behovet av höjd ränta att öka.
2. Kriget i Persiska viken väntas i höst leda till kraftigt höjda energi- och transportpriser. Oljepriserna ligger kvar på höga nivåer eftersom Hormuzsundet lär förbli stängt åtminstone fram till det amerikanska mellanårsvalet i november.
Elpriserna väntas stiga till nya rekordnivåer. Det beror dels på att svenska vattenmagasin gapar tomma efter en regnfattig vår och sommar, dels på att Sverige smittas av höga elpriser från ett Europa som upplevt en stekhet sommar med stängd kärnkraft och elslukande luftkonditionering. Dessutom är de europeiska lagernivåerna av gas de lägsta på fem år.
3. Den rekordvarma sommaren väntas leda till sämre skördar i både Sverige och ute i Europa. Det ger dyrare livsmedel. Samtidigt finns det risk att krigen i Mellanöstern och Ukraina leder till utbudsstörningar som ytterligare ökar priserna på livsmedel och andra nödvändiga varor.
4. Riksbanken behöver inte längre hålla räntan låg för att stimulera ekonomin. Den låga räntan har fungerat som en ekonomisk katalysator som har underlättat företagsinvesteringar, stöttat en hårt prövad byggsektor och hjälpt Sverige att gradvis lämna lågkonjunkturen bakom sig.
Sverige är nu på väg mot bättre ekonomiska tider. Efter en utdragen lågkonjunktur ligger den årliga BNP-tillväxten nu på drygt 2,0 procent – högre än för de flesta europeiska länder. Det är den stärkta köpkraften hos hushållen, driven av låga räntor och sänkta skatter, som har satt fart på Sveriges ekonomi.
5. Kronan har försvagats med 2,3 procent mot euron och med 3,7 procent mot dollarn under 2026. Nu behöver kronan stärkas.
När Sverige har betydligt lägre ränta än euroländerna och USA blir det mindre attraktivt för utländska investerare att placera kapital i svenska räntebärande tillgångar. Det lockar inte heller att parkera tillfälliga likvida medel i Sverige. Det skapar en svag efterfrågan på svenska kronor.
När alla länder i vår omvärld höjer styrräntan pressas Riksbanken att agera. Sverige dras med i den ränterusning som beskrivs som en global trend i en värld med höga statsskulder och allt dyrare statlig upplåning i form av stigande obligationsräntor.
6. När kronan blir svag blir alla importvaror dyrare i butiker och näthandeln. Det blir även dyrare för svenska företag att importera varor, insatsmaterial och energi. Det skapar ett kostnadstryck som hotar att driva upp inflationen under kommande månader.