Sveriges starka entreprenörsklimat och riskkapitalmarknad har under de senaste decennierna lagt grunden för ett stort antal internationellt framgångsrika teknikföretag. Spotify, Klarna och Lovable har gjort Sverige till ett av de främsta innovationsländerna. Framgångarna har skapat en god cirkel där kapital, erfarenhet och entreprenörskap återinvesteras i nästa generation företag.
Det är två faktorer som varit avgörande för framgångssagan. Den första är förändringen av kapitalmarknaden. Genom pensionsreformen och övergången till ett fonderat pensionssystem, där en stor del av kapitalet investeras i aktier, har vi byggt upp en kapitalmarknad som tillhör de starkaste i Europa. Till detta kommer investeringssparkontot, ISK. I dag finns över fyra miljoner ISK med ett samlat kapital motsvarande omkring 30 procent av BNP. Pensionssystem är en viktig faktor.
I de stora euroländerna finansieras pensionerna främst genom löpande intäkter från skattebetalarna. Det svenska pensionssystemet äger i storleksordningen tio gånger mer aktiekapital än motsvarande i Tyskland, Frankrike eller Italien. Sverige har den överlägset starkaste riskkapitalmarknaden inom EU. Investeringskapitalet för nystartade bolag är tre till fyra gånger EU-genomsnittet som andel av BNP, samtidigt som svenska hushåll fått bättre pensioner och ett betydligt lägre framtida skattetryck än i länder där pensionerna finansieras löpande över statsbudgeten.
Den andra avgörande faktorn är omläggningen av kapitalbeskattningen. Avskaffandet av förmögenhets- och arvskatten gjorde att entreprenörer kunde bygga upp kapital i Sverige i stället för att flytta utomlands. Än viktigare är reglerna för investeringar i onoterade aktier. Ett investeringsbolag kan sälja aktier som ännu inte handlas på börsen och återinvestera hela vinsten utan att utlösa bolags- eller kapitalvinstskatter.
Sammantaget har detta gjort att kapital stannar kvar i Sverige och återinvesteras i nästa generation techbolag. Detta är en av de viktigaste förklaringarna till att Sverige utvecklat Europas starkaste ekosystem för snabbväxande teknikföretag.
Detta ekosystem är emellertid inte självklart. Tvärtom är det nu hotat. I vissa opinionsmätningar får Vänsterpartiet och Miljöpartiet ett stöd på 15 procent tillsammans. Kan Socialdemokraterna regera utan att inkludera Centerpartiet i samarbetet innebär det att V och MP får ett större inflytande än någonsin tidigare. Vänsterpartiet föreslår ett tak på två miljoner kronor på ISK-sparande, en återinförd förmögenhets- och arvsskatt samt en drastisk skärpning av reavinstskatten på kapital till 35 procent. MP föreslår en riktad miljardärskatt, en progressiv förmögenhetsskatt på 50 miljarder kronor och en kraftigt höjd kapitalbeskattning.
För riskkapitalmarknaden blir konsekvenserna dramatiska. Det kan illustreras med en enkel kalkyl. Investeringar måste ge en avkastning som motiverar risktagandet. De allra flesta nystartade bolag med ambitioner om att växa med 40 eller 50 procent per år är inledningsvis olönsamma. Efter fem år har en stor andel – flertalet –havererat.
Riskkapitalinvesteringar förutsätter därför en avkastning på omkring 20–25 procent per år efter skatt för att kompensera för den höga risken. Räknar man samman den samlade skattekilen – skärpningarna av 3:12-reglerna, den höjda kapitalskatten till 35 procent, återinförd förmögenhetsskatten och en miljardärskatt – stiger det nödvändiga avkastningskravet före skatt till över 40 procent före skatt.
Effekten på riskkapitalmarknaden blir brutal. Beräkningar, kalibrerade mot svenska investeringsdata, indikerar att över 90 procent av dagens nystartade techbolag inte längre skulle uppfylla avkastningskraven. Bolagen kommer inte att finnas kvar eftersom det svenska kapitalet som krävs för att finansiera deras expansion upphör att existera.
Om man inte längre kan investera i nya idéer och företag kommer många entreprenörer och grundare att överväga att flytta såväl verksamhet som kapital utomlands. Att V och MP också kräver en exitskatt, där skatten tas ut på en godtycklig bedömning av osäkra framtida vinster från Skatteverket vid utflyttningen, kan göra att kapital lämnar Sverige redan under hösten för att hinna ut innan dörren låses, kanske redan vid årsskiftet.
Om dessa förslag genomförs försämras förutsättningarna för att bygga och behålla snabbväxande teknikbolag i Sverige i grunden. När riskkapitalet trängs ut och serieentreprenörer söker sig utomlands drabbas hela ekonomins produktionsförmåga.
Om den svenska riskkapitalmarknaden försvagas dämpas produktivitetstillväxten kraftigt. Om investeringar, entreprenörskap och teknikutveckling bromsar in kommer också köpkraften för alla att utvecklas långsammare. Den största kostnaden för en svagare riskkapitalmarknad betalas därför inte av entreprenörerna utan av svenska löntagare.
Anders Borg, moderat finansminister 2006-2014.