Sverige riskerar att halka efter i en av vår tids mest avgörande strategiska frågor: digital suveränitet. I en intervju i Ekot klargör civilminister Erik Slottner att regeringen saknar beslut om att fasa ut amerikanska it-tjänster. Det är ett besked som borde oroa långt fler än de närmast insatta.
I ett läge där andra europeiska länder snabbt stärker sin digitala suveränitet väljer Sverige att stå still. Det är ett strategiskt misstag som riskerar både vår säkerhet, vår konkurrenskraft och vår framtida handlingsfrihet.
Danmark har redan påbörjat en utfasning av amerikanska system på departementsnivå. I Tyskland har delstaten Schleswig-Holstein ersatt samtliga amerikanska kontorsprogram för 44 000 anställda med europeiska alternativ, något som uppmärksammats av SVT och andra medier. Detta är medvetna strategiska beslut för att minska sårbarhet, stärka kontrollen över data och undvika inlåsning. Kontrasten mot Sverige är tydlig. Här fortsätter beroendet att fördjupas.
Det som står på spel är större än vilka program som används i offentlig sektor. Det handlar om kontrollen över samhällskritisk information och om långsiktig nationell handlingsfrihet. Amerikanska bolag dominerar idag den europeiska molnmarknaden med omkring 85 procent. Tre aktörer, Amazon, Microsoft och Google, kontrollerar merparten. Svenska myndigheter, kommuner och bolag är i stor utsträckning beroende av dessa tjänster, ofta utan tydliga exitstrategier. Det skapar ett strukturellt beroende och därmed en sårbarhet.
Samtidigt visar Svenskt Säkerhetsindex 2026 att 70 procent av beslutsfattare inom samhällsviktig verksamhet bedömer hotbilden som allvarlig. Informationssäkerhet rankas som den mest akuta frågan, och 58 procent anser att de saknar tillräckliga resurser för att möta hoten.
Detta sker i ett läge där data har blivit en av världens mest strategiska tillgångar, inte minst i den snabbt växande AI-ekonomin. Digital infrastruktur är inte längre enbart en teknisk fråga. Kontroll över data innebär kontroll över innovation, ekonomi och samhällsutveckling.
Europa spenderar varje år omkring 3 000 miljarder kronor på it-tjänster från USA. Det innebär att europeisk data i många fall skapar värde någon annanstans vilket på sikt försvagar både näringsliv och offentlig sektor.
Den teknologiska utvecklingen, i kombination med ett förändrat geopolitiskt läge, skapar ett fönster för Sverige att bygga upp egen kapacitet och minska beroendet av tredjeland. Att fortsätta på den inslagna vägen riskerar långtgående konsekvenser, inte bara för säkerheten, utan också för svensk konkurrenskraft och innovationsförmåga. Utan investeringar i egen digital infrastruktur riskerar vi ett fortsatt ekonomiskt utflöde och minskad kontroll över framtidens teknik.
Digital suveränitet är fullt möjligt att uppnå. Det visar andra länder. Frågan är varför Sverige väljer att stå still medan resten av Europa rör sig framåt. Den tekniska utvecklingen och det geopolitiska läget skapar just nu en möjlighet att bryta beroendet, men det kräver politiskt ledarskap.
I den kommande nationella molnpolicyn bör regeringen inkludera tydliga riktlinjer för digital suveränitet, men de uttalanden som hittills gjorts indikerar att detta kan komma att saknas. Molnpolicyn bör innehålla tydliga mål för minskat beroende av tredjelandsleverantörer, krav på exitstrategier i offentlig sektor, krav på öppna standarder eller öppen källkod samt satsningar på europeiska och svenska alternativ. Offentlig sektor måste gå före för att driva utvecklingen.
Att fortsätta som i dag är inte ett neutralt alternativ, det är ett aktivt val att öka sårbarheten.
Joakim Öhman, vd Elastx