Därför visar Uppdrag granskning hur man fuskar med ROT
Hur visar man upp en lucka i systemet utan att riskera att inspirera fler att utnyttja den?
Svåra avvägningar finns i all granskande journalistik. I systemgranskningar blir dessa ofta lite speciella.
Det är inte journalistikens roll att täppa till luckorna – men vi som publicerar bör ändå försöka agera ansvarsfullt.
Axel Björklund
I fallet med granskningen av tillsynen av fusk med ROT har tre saker varit särskilt viktiga:
- Att i god tid informera berörd myndighet om de hål vi hittat, så de har haft möjlighet att hantera eller täppa till dessa före publicering.
- Att agera transparent kring våra metoder och fynd, utan att för den delen skapa en manual.
- Att motivet inte är att göra ”bättre tv” – snarare att förstå och kunna visa exakt var kontrollerna brister.
Med några knapptryck kodade vår medarbetare om sitt aktiebolag till ett byggbolag. Fram till dess hade bolaget nästan uteslutande ägnat sig åt medieproduktion. Plötsligt öppnades en värld av möjligheter.
ROT kostar staten åtskilliga miljarder per år. Kan det verkligen vara möjligt att få ut pengar så snabbt och lättvindigt?
Vår ansökan godkänns samma dag. Tre dagar senare är pengarna på kontot.
Arbetet? Det har aldrig utförts.
Pengarna betalade vi omgående tillbaka.
Tipsen till redaktionen, liksom de domar och beslut vi tagit del av, visar att bristerna också utnyttjas på riktigt. Men den som skrupelfritt tillskansat sig stora belopp på det allmännas bekostnad finns ibland inte ens kvar i landet när fusket uppdagas. Pengarna är borta.
Därför väljer vi att visa hur vi lyckas fuska med ROT. För att visa hur lätt det är, och för att samhället ska få en möjlighet att täppa till luckorna.