Marina värmeböljor ställer till stora problem i världens hav. I år har Medelhavet varit extra hårt drabbat, med yttemperaturer som på sina håll varit mer än 6 grader över det normala. En boj utanför Mallorca registrerade 33 grader i augusti, ett nytt rekord.
Förr omöjligt – nu ofta
Forskarnätverket World Weather Attribution, som specialiserar sig på så kallade attributionsstudier, har i en snabbanalys undersökt kopplingen till klimatförändringarna. Slutsatsen är att årets värmechock i östra Medelhavet, västra Medelhavet och Biscayabukten under två veckor i juli i princip inte kunnat inträffa utan människans utsläpp av växthusgaser.
I det fjärde området som undersökts, den keltiska regionen, kunde årets värmebölja ha inträffat ungefär var hundrade år i ett förindustriellt klimat. Enligt forskarnas modeller beräknas klimatförändringarna ha inneburit att den typen av värmebölja nu kommer att återkomma var tredje år.
Sommarens värme beror på högtryckssystem med få moln som parkerat över västra och centrala Europa.
– Det ger en stor mängd solstrålning som värmer upp ytan på både hav och land. Den varma luften stiger, möter högtrycket igen och trycks tillbaka ner mot ytan, säger Catherine Gregory, forskare vid Berns universitet, vid en pressträff och fortsätter:
– I princip har det då skapats en värmekupol, som ger en självförstärkande effekt med ständig uppvärmning av ytan.
Bläckfiskar flyttar norrut
Varmare badvatten kan låta lockande, men konsekvenserna kan bli katastrofala.
– En av de överraskande sakerna är hur lite uppvärmning som faktiskt krävs för att knuffa organismer över den tröskeln så att de dör, säger marinekologen John Bruno vid University of North Carolina.
Men det finns också vinnare. Bläckfiskar har exempelvis blivit betydligt vanligare i brittiska vatten och numera även synts till utanför Skottland.
– Habitatbildande arter som koraller dör ut, och sedan massförökas mer ogräsaktiga arter som utnyttjar förändringarna – som slemmiga alger – och tar över.
Fakta: Rekordvarmt i havet
Sedan den 17 juni har havsytetemperaturen utanför polerna varit högre än någonsin vid den här tiden på året. De tidigare högsta åren [åren med högst temperaturer] är 2023, 2024 och 2025.
För närvarande är temperaturen över 21 grader, en nivå som aldrig uppmätts före 2023.
Kring Europa nådde havsytetemperaturerna rekordhöga nivåer längs Atlantkusten och i västra Medelhavet i juli. I juli var medeltemperaturen i Medelhavet 27 grader.
Källa: Copernicus, WWA
Fakta: Attributionsstudier
Attributionsstudier är en metod som undersöker kopplingen mellan individuella väderhändelser och klimatförändringarna.
Forskarna använder sig av tidigare väderdata (minst 50 år tillbaka, helst 100 år) för att upptäcka trender. Sedan körs simuleringar med klimatmodeller med dagens klimat, för att se hur stor sannolikhet det är att väderförhållandena inträffar.
Därefter tas den globala uppvärmningen som orsakas av människans utsläpp bort, och simuleringarna körs igen, för att se om det blir någon skillnad i hur ofta förhållandena sker. Det går också att köra simuleringar där man räknar med framtida uppvärmning, för att se om risken väntas öka.
Källa: WWA