Vid lunchtid på tisdagen landade ett flygplan från Linköping på militärflygplatsen Ämari i Estland. Ombord fanns den första gruppen svenska fångar som ska avtjäna sitt straff på fängelset i Tartu efter det nya avtalet mellan länderna.
Expressen har tillsammans med den estniska tidningen Delfi granskat de 18 svenska interner som Sverige i början av augusti beslutade att skicka till Estland.
Enligt avtalet har Estland rätt att neka vissa kategorier av fångar. Estniska regeringen har bland annat lovat allmänheten i Estland att inga gängkriminella ska tas emot.
Men bland fångarna som Sverige ville skicka fanns flera som dömts för mycket grova brott där gängkoppling inte går att utesluta. Såsom försök till mord, medhjälp till försök till mord, medhjälp till människorov och synnerligen grovt narkotikabrott. En person är också dömd för att ha rekryterat minderårig till brottslig verksamhet, enligt vår genomgång av domarna.
Det är Kriminalvården som fattat besluten om vilka som ska förflyttas, sedan har i varje enskilt fall en förfrågan skickats till det estniska justitieministeriet. Samma dag som avtalet trädde i kraft, den 5 augusti, fattade Kriminalvården 18 sådana beslut. Under måndagen togs beslut om en ny grupp. Och på tisdagen lyfte planet mot Estland.
Efter att Delfi ställt frågor om fångarna och deras brott till Estniska justitieministeriet kommer nu beskedet att de estniska myndigheterna sade nej till mer än hälften av de 18 individerna från de första besluten. Enligt den estniska polisen har Estland stoppat 20 av totalt 37 fångar pågrund av uppenbara kopplingar till organiserad brottslighet eller risk för radikalisering.
– Vi avvisade majoriteten av begärandena eftersom vår uppfattning om profilerna på de fångar som ska komma till Estland inte överensstämmer med villkoren i avtalet. Vi meddelade Sverige att de inte var lämpliga. Sverige måste nu titta på nytt för att se vilka som är mer lämpliga kandidater, säger Tiina Unuks, chef för enheten för fängelsedrift vid fängelseavdelningen på justitie- och digitaliseringsministeriet.
När den estniska justitieministern Liisa Pakosta får frågor om de svenska fångarnas brottslighet bekräftar hon situationen. Det var hon som i juni skrev under avtalet med justitieminister Gunnar Strömmer om att ta emot svenska fångar.
– Den överväldigande majoriteten av personerna på denna lista klarade inte Estlands säkerhetsprövning av de skäl som du hänvisade till i din fråga. Dessa människor kommer inte att komma till Estland, säger hon i intervjun med Delfi.
Hon reagerar på Sveriges val av fångar.
– Naturligtvis kan man ställa sig frågan hur en sådan lista överhuvudtaget kunde uppstå någonstans. För att vara ärlig har jag samma fråga själv. Men detta har redan lösts. Från och med nu är det helt klart att personer som kan vara kopplade till nätverkskriminell verksamhet inte ens kommer att övervägas. Den inre säkerheten är en absolut prioritet för oss och var en prioritet för båda länderna när detta avtal förbereddes, säger hon.
– Estlands befolkning kan fortsätta sova lugnt, säger hon.
I en skriftlig kommentar säger Niklas Bellström, ansvarig för projekt Anstaltsplatser utomlands på Kriminalvården:
”Vi har en löpande och pågående dialog med Estland. Vi har lämnat ett antal framställningar om tillfälliga verkställigheter, som Estland enligt avtalet svarar på. I övrigt kan vi inte lämna någon information som rör planeringen av transporter till Estland eller enskilda individer som tillfälligt ska verkställa i Estland.”
Enligt avtalet mellan länderna ska Sverige betala Estland 30 miljoner euro (330 miljoner kronor) om året för att Estland ska hålla 300 anstaltsplatser tillgängliga. Frågan är mycket känslig i Estland och kritiken mot upplägget har varit hård. Där synen från oppositionspartierna har varit att Sverige inte ska dumpa sina problem i Estland. Oppositionspartierna har lovat att bryta kontraktet om de får makten i valet nästa år.
När beslutet fattades i det estniska parlamentet i juni lyfte justitieministern fram att affären ger arbetstillfällen och hjälper till att hålla det estniska fängelsesystemet i gång.
I förlängningen ska upp till 600 fångar kunna tas emot för en årlig kostnad på mer än 600 miljoner kronor.
Expressen har sökt justitieminister Gunnar Strömmer som