Inrikesflyget är viktigt för vår välfärd. För individen skapar flyget tillgänglighet till platser som skulle vara svåra att nå med andra kommunikationsmedel. För företagen skapar flyget tillgänglighet till kunder och underleverantörer som stärker konkurrenskraften.
”Hela Sverige ska leva” är ett politiskt omhuldat mål, men Sverige är ett avlångt, glest befolkat land. Bilvägen är det 1823 kilometer från Malmö till Kiruna, med en beräknad restid på drygt 20 timmar. Om ”Hela Sverige ska leva” krävs ett livskraftigt inrikesflyg. För att kunna leva upp till dagens, och morgondagens, behov krävs dock ett nytänkande och en effektivisering av verksamheten.
Regeringens insikt om sambandet mellan god tillgänglighet och ekonomisk tillväxt är mycket tydligt markerad i arbetet med den nationella planen för infrastruktur. Denna insikt har inneburit att stora summor kommer att satsas på att utveckla vägar och järnvägar – gott så, men motsvarande nytänk behövs också vad gäller flyget.
Det svenska flygplatssystemet består av 10 statliga flygplatser, 31 regionala/kommunala flygplatser samt två privata. Av alla dessa är det bara Arlanda som går med stadig vinst. Staten behöver öka rådigheten över hela flygplatssystemet. Antingen genom att ta över de kommunala/regionala flygplatserna som är viktiga ur ett strategiskt perspektiv, eller genom samarbetsavtal öka centraliseringen.
Vi anser att man bör överväga att lägga ner ett antal flygplatser i Sverige. Det finns orter i Sverige där flygplatser ligger tämligen nära varandra och där båda flygplatserna går med underskott. Om en av dessa flygplatser lades ner skulle den andra få ett ökat kundunderlag och därmed bättre möjligheter till lönsamhet, samt möjligheter att öka utbudet av destinationer.
Det gäller att tänka ”utanför boxen”. Sturups flygplats utanför Malmö är illa belägen i den meningen att det tar lång tid att ta sig in till Malmö. För de allra flesta svenska resenärer är Kastrups flygplats ett bättre alternativ. Det går betydligt fler avgångar och det tar kortare tid att ta sig till Malmöregionen. Det är dessutom billigare och miljövänligare om man nyttjar kollektiva färdmedel.
Järnvägsnätet är ett system där olika orter och sträckor är beroende av varandra. En enskild åtgärd på en sträcka kan få en effekt på hela systemet. Precis på samma sätt måste våra flygplatser ses som ett system där utvecklingen av en flygplats är avhängig av hur den samspelar med andra flygplatser samt med väg- och järnvägsnätet.
Det finns skäl för att starkare integrera utvecklingsplaneringen för flygplatser med analyser av hur tillgängligheten kan förstärkas genom en bättre koppling till marktransporter. Detta skulle också skapa betydande miljövinster. Arlanda och Kastrup kan tjäna som en illustration. Kastrup är direkt uppkopplat till såväl det regionala som nationella järnvägsnätet. För de allra flesta resenärer är tåget det självklara alternativet för att ta sig till flygplatsen. För resenärer till Arlanda är det annorlunda. Långväga resenärer får ta tåget till Stockholms Central. Där måste göras ett byte till pendeltåg eller Arlanda express. Vid sidan av omaket att byta tåg blir resan till Arlanda förknippad med höga kostnader.
I debatten om hållbar samhällsutveckling framställs ofta flyget som den stora miljöboven. Även om flyget orsakar en mycket liten del av våra totala fossila utsläpp måste naturligtvis flyget dra sitt strå till stacken för att förhindra den globala uppvärmningen. De flesta forskare som analyserar morgondagens drivmedel är överens om att flyget kommer att drivas med någon form av vätgasbaserat drivmedel i framtiden. I väntan på att denna utveckling behövs ett annat, miljövänligt, drivmedel. Det som ligger närmast till hands är bio-drivmedel. Sverige bör därför, gärna tillsammans med Finland, initiera ett projekt som syftar till att producera biodrivmedel i stor skala. Det skulle också göra oss mindre beroende av drivmedel från andra länder vilket är behjärtansvärt ur ett geopolitiskt perspektiv.
Idag talar många med kluven tunga avseende flyget. Å ena sidan finns en insikt om att inrikesflyget är en förutsättning för att hela Sverige ska leva. Å andra sidan finns en uttalad kritik mot flygande i allmänhet. Detta är en absurd situation och konstlad motsättning. Därför föreslår vi att valet mellan tåg, flyg eller bil ska göras utifrån en samlad bedömning, där man väger in miljöhänsyn, total restid och kostnader.
Göran Cars, professor emeritus Samhällsbyggnad, KTH
Peter Norman, flygplatsutredare till flera regeringar och före detta finansmarknadsminister